Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Naturförhållanden och jordmån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(i. ÖLAND. NATURFÖRHÅLLANDEN OCH JORDMÅN. 0
till husbehof, är Oland i stort — oeh särskildt södra och östra Öland
för fyllande af sitt ved- och virkesbehof nu och i framtiden
hänvisad t till fästlandet. Skogsbristen har varit af en synnerligt djupt
ingripande betydelse i Ölands ekonomiska lif. Såsom senare skall
framhållas, har den utgjort ett, af de största hindren för en
intensivt drifven landtbushiillning.
Som närmare framgår af Tabell 1, skulle åker, skog och äng
tillsammans blott intaga 45-8 % af öns yta. Antagas de officiella
uppgifterna för riktiga, skulle således ej mindre än .r>4’2 % falla
under kategorien »annan mark». Med andra ord: öfver hälften af Ölands
yta skulle ur jordbrukssynpunkt vara improduktiv.
En stor del af denna areal utgöres emellertid af de för
jordbruket viktiga betesmarker, som möjliggjort, att på ön hålla en
ovan-ligt talrik stam af hästar, nötkreatur och får. Dessa stora områden
af några tum djup jord och med slutet grästäcke kunna ej användas
till åker; de slås ej ocb kunna därför ej rubriceras under äng». Ej
heller bära de skog men böra likväl räknas till produktiv mark.
Inte ens alvaren kunna med full rätt räknas som sterila. Om
likväl alvaret-hällmarken räknas som oduglig mark — den omfattar
enligt de geologiska kartorna c:a 21 % af arealen — och härtill
läggas kärr och mossar, byggnadstomter och vägar, skulle e:a ’/3 af
Ölands yta kunna rubriceras som oduglig, medan 2 3 af arealen land
är produktiv (åker, äng, skog och bättre betesmark).
Denna uppskattning ansluter sig till en af dåvarande förste
lantmätaren i länet, kapten C. J. A. Magnét, omkring 1840 utförd
beräkning, däri åker och äng anslås till 36-9 <ü, skog och betesmarker
till 51-8 och oduglig mark till blott 11-3 % af landytan. I
betesmarker har därvid tydligen inräknats allt alvar.
Ölands klimat betingas af dess geografiska läge. Det är
ökli-mat med relativt milda vintrar och svala somrar, men framför allt
karaktäriseradt af långa ljumma höstar och kyliga vårar. Närbeten
till fastlandet med dess mer kontinentala klimattyp influerar
emellertid titt och tätt på öns väderleksförhållanden och skapar en stor
’laglig variation. Denna obeständighet i väderleken är af största
betydelse vintertiden, då en dag kan uppvisa ett behagligt
vinterväder, medan dagen därpå rasar ett fruktansvärdt yrväder — »fäk»
— som omöjliggör all förbindelse t. o. m. mellan närmast liggande
byar.
1 *en nästan ständiga blåsten, som under sommaren ger en
välgörande svalka, får vintertiden en isande kraft, som gör allt
utearbete sträfsamt och befordrar ölänningens förkärlek att »ligga i
ide» under vintern. Den som sett fåken storma fram öfver det
skoglösa landskapet, förvandlande luften till en enda hvit vägg af fin
2—me.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
