Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands ekonomiska utveckling under 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 EM TO K ATIONSüTREDNINO EN. BILAGA VIII. B YG D EUNDERSÖ K N ING A It.
Tal». 10. Hemman och hemmansdelar i vissa socknar, år 1900.
Socken. I
mantal 0.
däröfver. 3 4-1 ’T 4 -V.. [-V»-—V4. VlO-—V«-] {+V»- —V4. VlO- —V«+} 1
M-—’/id. 1 250— Mindre än Vasa. Summa.
Böda. . . . 1 6 3 38 70 51 57 18 1 245
Högbv . 2 - — 4 11 190 76 141 56 7 387
Torslunda . a 1 15 9 37 62 32 24 6 189
Högs rum . 4 t 1 8 14 26 3 3 — — 60
Kastlösa . . 3 3 35 16 28 2 1 — — 88
Ås..... 7 4 3 8 7 — — — — 31
Segerstad . . 1 — 4 8 25 — r> 4 _ 47
Hela Öland . 57 33 233 27S 1.090 964 406 442 ini 11 ».668
undor de följande årtiondena, men äfven där skedde fördelningen pä
samma sätt sora under ensk ift.es verkets tid. Vid de hem månsk
lyf-ningar, som försiggingo under 1800-talet, var det stående regel, att,
alla ägolotterna, som tillhörde ett hemman, uppdelades, hvarigenom
jorden splittrades i ännu mindre oeh ännu mera svårskötta delar, till
på köpet som ägorna skiftades på längden, så att de antogo form af
långa, smala remsor. Äfven befordrades sönderspl ittringen af. att
oskiftade områden tillhörande ett byalag, som undantagils vid de stora
skiftena, uppdelades pä de respektive hemmansägarne. Dessa
splittringstendenser ha under senare tid motarbetats af de sundare principer, som
börjat göra sig gällande vid skiften, hemmansklyfningar och
afsöndringar. Den sammanslagning, som skett af hemmansdelar under
emigrationsperioden från 1870-talet, har gjort det möjligt att erhålla
mer ekonomiska och lämpliga ägofigurer, liksom ocksä klyfningar
och afsöndringar ofta resulterat i utflyttning och skapandet af
enhetliga ägor.
För utflyttningarna har dock den alltjämt ökade skogsbristen,
med åtföljande fördyrande af virke, varit ett stort hinder. De
rigorösa bestämmelserna, att fastställda enskiften och laga skiften
ej rubbas utan att alla delägarna äro ense därom, är ock en
hufvud-grund till, att de öländska byarna allt, fortfarande ligga mod
splittrade jordlotter och hopgyttrade gärdar.
Med alla sina brister utgör dock enskiftet, men i synnerhet
ut-markernas delning, en verklig epok i Olands ekonomiska historia. En
oerhörd areal af utmark, af delvis utmärkt beskaffenhet, ökade
hemmanens storlek. Vidsträckta nyodlingar ökade utkomstmöjligheterna,
folkmängden sköt i växten, och ett starkt uppsving i näringslifvet
inträdde. I norra mötet, där dessa uppdelade utmärker voro af bättre
beskaffenhet än i södra, hvarest de till väsentlig del bestodo afalvar.
vanns at den privata äganderätten ej mindre än 50,000 tid i rundt
tal. Särskildt betydelsefullt blef kommitténs åtgörande för uppodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
