Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands ekonomiska utveckling under 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 emigrationsutredningen. bilaga vnr. uyodeundersökningar.
bJick ställdes öppen. Några höns och gäss hade de dock; det då
mera gifvande fisket ökade också näringsmöjligheterna.» Relativt
goda arbetsförtjänster pä 1850-talet hade möjligen bidragit till
barnskarans ökande.
Alltnog, när nödåren kommo, sågo sig bönderna nödgade att
minska sitt tjänstefolk, arbetslönerna föllo, ocb de flesta
lefnadsför-nödenheter stego i pris spannmålen till nära dubbelt emot det
vanliga.’ Nödåret 1868 69 lefver ännu i lifligt minne hos många af
de äldre. Tiggare ströko i massa omkring och begärde mat och
arbete, men bönderna hade det själfva svårt, måste taga skuld och bida
bättre tider. Med 1866 inleddes den första stora emigrationsperioden
i vart land,2 sa äfven pa Öland. Af ölänningarna, som växt upp
vid sjön och i stora massor voro sjömän, hade inånga dessförinnan
varit i Amerika på kortare visiter. Nu reser man för att söka sin
bärgning därute. Men det sker i !) fall af 10 medelbart, man tar
hyra och seglar ut för att vid framkomsten afmönstra. Blott en
och annan jordbrukare har jag träffat, som under denna tid
uppgifvit sig hafva rest som emigrant.
Den ekonomiska ställningen i förra hälften af 1870-talet skildras
dock af landshöfdingeberättelsen3 i rätt ljusa färger. Inom Ölands
jordbruk, som dittills ej alls synes ha rönt nägon inverkan af den
utveckling som fastlandets undergått, börja några tecken visa sig
till lif, äfven om i stort sedt jordbruket drifves på samma sätt som
förut. Man börjar öppna ögonen för dikningens betydelse, pä
västkusten förekommer pä enstaka ställen redan nu insåning, och säden
rensas bättre än förut samt betalas därför högre. Det var spridda
ansatser. Men man ser också att det lefves ur hand i mun.
Inhämtade muntliga upplysningar om denna tid framhålla detsamma med
skärpa. Det behöfde blott komma dåliga tider för att, ställningens
svaghet skulle blottas. Trots att prisen på spaunmålen under
1870-talets senare del voro rätt goda, ökades ständigt, bondens skulder.
Äfven om egendomarnas värde steg genom de rätt beaktansvärda
nyodlingar och afdikningar, som under detta decennium företogos i
skilda delar af ön, växte skulderna mångenstädes ägarne öfver
hufvudet och utsökningarna ökades betydligt.
Till denna försämrade ekonomiska ställning äro bönderna
delvis själfva skulden. Man behöfver kanske ej lägga för stor vikt pä
de officiella berättelserna öfver allmogens stigande »lyx» oeh
»vällef-nad . Men de gamles berättelser stämma öfverens med dem däri, att
stora summor lades ned på improduktiva ändamål. Bostäderna —
1 K. bfhilns femärebor. lMfit!—70,
- Angående emigrationen i nil mänhet hänvisas till G. .Sundbärg. Emigrationen
1—11 (Föreningen Heimdals skriftserie SvenBk Politik).
’ K lifhdes feinirsher. 1871—75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
