- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
6:41

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands samhällsklasser och näringslif - Ölänningens karaktär och lynne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6. ÖLAND. ÖLXNNINGKNS karaktär OCH LVNNK.

41

stora personalen vid cementbruket, da blir längtan för stark
föl-vikingablodet. En efter en troppa de in pa kontoret oeh begära en
drygt tilltagen löneförhöjning, som naturligtvis blir afslagen, och
gladeligt far man till Hälsingborg och tar hyra för sommaren eller
följer med en af de kolangare eller seglare, soin unlöpa sundets
hamnar oeh behöfva folk. Så mister fabriken regelbundet upp till ett tjog
arbetare hvarje vår, som på hösten söka sig dit in igen, för att nästa
ar ge vika för samma obetvingliga längtan ut. Del nämnda är ett
enskildt fall, som har sina motsvarigheter på andra delar af ön, och
det är ej mer än ett fjärdedels sekel sedan sjömansyrket hade en massa
idkare från hvarje soeken på ön. Ölänningens glada lynne och
be-kymmerslöshet har gjort, att han tagit sjömanslifvet lätt, liksom han
också emigrerat med den trygga sorglöshet, som gjort färden öfver
Atlanten jämnställd med resan till Stockholm, som förr i högre grad
än nu gaf brödet — ocb omväxlingen i det dagliga släpet. När man
någon gäng mött en öländsk emigrant, som ger sig ut utan att
kunna ett ord af språket och utan att mottagas af släktingar —
hvilket rätt sällan händer— med endast lyckan och sina armars kraft
att lita till, har man blott fatt intrycket af absolut lugn och glad
förtröstan pa en lycklig utgång.

Med sitt oroliga temperament är ölänningen ieke någon ihärdig
arbetare. Han älskar omväxling i arbetet. Han kan visserligen
hugga i för ett ögonblick, men omdömena om hans arbetsprestationer
under någon längre tid äro i allmänhet ej smickrande, i synnerhet
som ölänningen som närmaste konkurrenter har att jämföras med ett
så ihärdigt folk som smålänningar och blekingar, hvilka mycket
användas som drängar och arbetare pa ön. Ölänningen duger bäst
på däck», klänningen har ej begrepp om intensivt arbete under
längre tid» och dylika omdömen ha fällts af fastlandsbor och
ölän-ningar, som sett sig om i världen. Gifvetvis är denna regel långt
ifrån undantagslös, och den gäller för öfrigt endast om ölänningen
hemma. 1 Amerika har han visat, att han kan arbeta och detta
hårdt. Man får ej heller förundra sig öfver att liuna en relativt
lag arbetsintensitet på en isolerad ö, där kampen för tillvaron, taek
vare jordens relativa bördighet, aldrig varit skärpt till det yttersta,
och där naturliga omständigheter (brist på skogskörslor och vidriga
klimatförhållanden) vintertiden skapat sysslolöshet släktled igenom,
lommaren är för bonden, särskildt under dessa tider af bristande
arbetskraft, en mycket sträfsam tid. dä han sannerligen ej tår spara
sig och unna sig hvila.

I hans mest flitiga arbete har man dock alltför ofta en
förlamande faktor att räkna med, och det är bristen på arbetsglädje.
Ölänningen, som älskar sitt land, tror ej på detsamma. Han tror i
allmänhet ej, att arbetet i jorden på hans ii skall kunna bära rika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free