Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands samhällsklasser och näringslif - Jordens uppdelning. Hemman och lägenheter. - Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Björnhofda by i Torslanda ägde sålunda t. ex. på. lK60-talet 20
be|llman, men nu 42.
Då nu öfverallt folkmängden sä ansenligt decimerats — Södra
Möckleby är ju den enda socken som utgör ett undantag. ha
hushållen blifvit mindre och mindre.
Medan Gärdslösa sett sina habitationer minskade med omkring
1/8, har folkmängden sedan 1880 aftagit med 1 s. Man kan i många
byar på Öland gä ur den ena medelstora gården i den andra och
blott linua 3—4 personer i hvarje, pigan eller drängen medräknad.
Hu ru få. arbetskrafterna äro för hvarje gärds skötande, kunna
följande uppgifter gifva ett begrepp om.
1 den förut nämnda Björnhofda by i Torslunda kommer ej fullt
1 personer på hvarje bondgård, i Långlöts by 4-8, i Hagby i Norra
Möckleby 4-9 och i Dörbv i samma socken, som bar stora gårdar,
personer på hemmanet — en för Öland ovanligt hög sitfra. 1
dessa siffror äro inräknade alla tjänstehjon.
Backstugor och smärre jordlägenheter hysa ännu färre invånare.
På hvart hushåll i dessa stugor kom sålunda i Björnhofda 3, i
Lång-löt 2-3. Hagby 2-8 och i Dörbv 2-7 personer.1 Det är förfärande låga
tal. Det är, som om lifvets ande flytt från dessa hein af gubbar
och gummor, från hvilka barnen flugit ut, så fort vingarna lmrit dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
