Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands samhällsklasser och näringslif - Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6. ÖLAND. JORDBRUKET.
träda. I de nämnda socknarna har denna växtföljd blifvit utbytt
mot växelbruket eller åtminstone förenats med insåning. Går man
vidare söderut, har man 4—6-skifte med insåning till större eller
mindre areal (ex. träda, råg, en eller två vårsädesgrödor samt en
eller två vallar). På östkusten, där de sydligaste socknarna, As och
Gräsgård, ha en utmärkt jordmån, gäller detsamma. Eljest är
inså-ningen mycket obetydlig på västkusten. Olands östra kustslätt är
en typisk sädesodlaretrakt med långt tillbakasatt ladugårdsskötsel.
I- rån och med Sandby norrut brukar man treskifte.
Som synes spelar insåning någon verkligt betydande roll endast
1 de sydvästra socknarna och i några socknar på mellersta delen af ön.
Öland är allt fortfarande i främsta rummet hänvisadt till sin
sädes-export för att därmed betäcka kostnaderna för sitt behof af ved och
virkesförråd, gödningsmedel etc. I)et är i främsta rummet råg och
korn som odlas; hvetet intar en stor del af åkervidden på södra
•Hand men odlas ej nämnvärdt på norra. Af alla dessa sädesslag
äger export rum i stor skala. Däremot täcker hafreodlingen ej mer
än behofvet.
Det sydvästra Ölands högre ståndpunkt inom jordbruket
framträder i den här betydliga rotfruktsodlingen. Äfven inom de två
sydliga socknarna på östsidan odlas rotfrukter i nämnvärd skala, medan
den i de öfriga delarna af ön med förut nämnda undantag är
obetydlig och mångenstädes i norra och östra Öland är så godt som okänd.
Sockerbetsodlingen, hvilken på sydöstra Öland nämnvärdt drifvits
sedan slutet af !)0-talet, liar här som eljest gjort ett godt arbete
lör att sätta jorden i kultur. Sockerbetorna odlades förr för
Karlshamns sockerbruk, som i Mörbylånga har en mönstergård med
omkring 60 tid sockerbetsareal, men från ocli med i är gå de till det
nybildade Öländska sockerbruket (med fabrik i Mörbylånga). I och
med detsamma har ock hvitbetsodlingen vunnit mark och odlas i
alla Ölands socknar, fast i de flesta utom »Mörbylångadalen» endast
al enstaka odlare. Största arealen sockerbetor ha Ås och
Mörbylånga socknar med ungefär 200 tid hvardera.
Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas, att
>Mörbylänga-dalens» högre jordbruk intimt sammanhänger dels med inflyttningen
ftf skåningar sedan l.S70-talet, dels och framför allt med att här
lunnits större possessioner, som kunnat gä i spetsen for jordbruket.
1 slutet af 70- och början af 80-talet inköpte skåningar i massa
hördiga, men illa skötta hemman, som såldes mycket billigt af sina
dåligt situerade ägare. I en och annan by (Risinge i Mörbylånga.
Stora Frö i Vickleby) äro alla hemmansägarna skåningar. Dessas sätt
att sköta sin jord har verkat godt, liksom i ännu högre grad det
exempel som gifvits af det ofvannämnda Karlshamnsbolaget, Cement-
4—ooo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
