Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- ÖLAND af Helge Nelson
- Ölands samhällsklasser och näringslif
- Orsakerna till jordbrukets eftergifvenhet. — Jordbrukarens uppfattning af sitt läge och sin ekonomiska ställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Orsakerna till jordbrukets eftergifvenhet. — Jordbrukarens
uppfattning af sitt läge oeb sin ekonomiska ställning.
Orsakerna till det öländska åkerbrukets efterblifna ståndpunkt
lia förut i någon mån antydts. En af dem är hemmanens splittrade
ägovidder, som försvåra ekonomisk brukning oeh införandet af ordnadt
växelbruk. Älvens hårdhet har ofta förhindrat effektiv dikning.
’ >i"i«ten pa skog är en annan af dessa naturliga nackdelar, hvilket
det ligger utom den nu lefvande jordbrukarens räckvidd att
upphäfva. Endast i Böda finnes någon biförtjänst på skogsafverkning.
sådan som ofta står fastlandets bonde tillhands. De flesta af Ölands
landtbrukare måste köpa sin ved.
Dessa nackdelar ha visserligen i någon mån uppvägts genom
jordens vida större naturliga bördighet än i fastlandets skogssocknar.
Skogs-gisten har dock medelbart influerat på landtbruket. Da nämligen
hemmansägaren pa en medelstor gärd ej hade biförtjänst att tillgå pa vin
l’*ni, ansåg han sig kunna sköta jordbruket själf och afskedade drängen.
Detta kunde ha sitt berättigande under tider af svårt ekonomiskt
lryck och då landtbruket stod Jagt; nu när bättre ekonomiska
förhållanden rada, fortsättes likväl på många hall endast uf missriktad
sparsamhet med det gamla sättet att leja tjänstehjon blott för
sommaren, trots att arbete väl skulle finnas, om jordbruket drefs
rationellt. Bristen på en binäring, mm kan ge sysselsättning under rixéem-,
«>■ det åländska landtbrukets största olycka och har varit en af de
mäktigaste befordrarna af emigrationen. Särskildt för arbetarklassen
har arbetsbristen vintertiden varit ekonomiskt minerande och
föranledt. utvandring, och för jordbrukaren haroviljan eller omöjligheten
att luilla tjänstefolk under vintern ytterligare skärpt den kroniska
bristen på arbetsfolk. Man lejer således dräng i allmänhet blott för
s"nimaren. piga håller man mestadels aret om. Endast i
Mörbylänga-dalen arbetas det mera allmänt på vintern med bortförande af
sten-gärdesgardarna för att erhålla större sammanhängande täckdikade
åkerarealer, med dikning etc. Eljest är utearbetet vintertiden ringa
’Her intet. Man biter vintern ga med minsta möjliga arbete. Vinteridet
har blifvit en institution i ölänningens lif.
1 de fall. där en binäring spelat någon roll, har densamma
inga-lunda varit till någon nytta ior jordbrukets skötsel. Den enda
binäring för jordbruket af betydelse på ön (om man undantar handtverk)
har varit och är ännu kalkstensbrytning och slipning af stenar i
socknarna Källa, Persnäs, Föra, Alböke, Löt och Södra Möckleby. Förr
spelade ock sjöfarten en roll för bonden, men är nu sa godt som af
ingen vikt. Den hårda öländska kalkstenen har godt rykte om sig
oeh bröts förr sa godt som öfver hela norra Öland. Jordtäcket är tunt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0379.html
