- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
6:64

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands samhällsklasser och näringslif - Orsakerna till jordbrukets eftergifvenhet. — Jordbrukarens uppfattning af sitt läge och sin ekonomiska ställning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<U EMIGRATIONSUTRKDNINGEN. BILAGA VIII. BYHDEUNDKKSÖKNINGAK.

Det är ganska egendomligt, att denna uppfattning trifs samman
med, att man erkänner de nuvarande tiderna som förmånliga för
jordbruket. Goda skördar ha tagits flera år, produkter såväl från
åkern som ladugården ba betalts högt, hvadan också den ekonomiska
ställningen förbättrats. Många landtbrukare erkänna också, att några
skäl till klagan ej förefinuas.

Men allmogen har nu en gång svårt att uppskatta de fördelar,
som ett jordbruk ger, då det föder och kläder en familj, äfven om
det ej lämnar sä mycket kontanter öfver; man öfverskattar de reda
pengarnas värde allt lör mycket. Sä länge har nu emigrationen
fortfarit och sä liflig kontakten mellan Amerika och Öland blifvit,
att amerikanskt föreställningssätt genomsyrat öländsk uppfattning;
man räknar gärna i dollar, när det gäller förtjänsten hemma, och
alltför gärna i kronor, när det gäller inkomsten i Amerika. Sä får
man ej heller glömma bort det öländska lynnet. »Ölänningen är ej
lagd för att segdraga»; jordbruket ger ej den tillräckliga omväxlingen,
och så far man uttråkad den lika kända som korta vägen till
Amerika.

Samtidigt bör emellertid framhållas en ekonomisk faktor, som
inverkar på bondens uppfattning af hans läge och gör
bemmans-ägarsonen tvebågsen, om ban skall våga slå in på jordbruket som
näringsfång. I)et är ej längre någon fördel att fä öfvertaga
hemmanet om flere syskon finnas, och kanske dessutom »undantag» för
de gamla föräldrarne eller stora hypotek belasta detsamma.
Särskildt undantagen förekomma ytterst ofta som ett onus på
hemmanen. Finnes nu ett hypotek till ’/3 af gårdens värde, syskonens
innestående delar i gården skola förräntas och dessutom föräldrarne
ha sitt underhäll, är situationen ej vidare afundsvärd.

Hemmansägaresonen på ett medelstort hemman emigrerar hellre
till Amerika, än han åtar sig att lösa ut sina syskon. I lyckligt
fall kan ban återkomma efter några år, om han vill öfvertaga
jordbruket, och då med det samlade kapitalet som ekonomisk rygg sköta
detsamma.

»Undantagen» ha spelat en viss roll i Olands ekonomiska lif och
ingalunda varit lyckliga för det allmänna välståndet. Det var
allmän sedvänja, att en hemmansägare redan vid kraftfull ålder drog
sig tillbaka och öfverlät gården till någon son eller måg emot
förbehåll af 1 ifstidsförsörjning. Undantagen äro allt fortfarande en
tung börda för det öländska jordbruket.

Undantagens betydliga storlek och deras roll i den öländska
landtbrukarens ekonomiska lif belyses af nedanstående
undantags-kontrakt, som torde kunna betraktas som typiskt till innehåll och
formulering. Af detsamma framgår, hvilka extra palagor som bäras
af ’/i hemman, — enligt flertalet öländska jordbrukares mening ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free