Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands samhällsklasser och näringslif - Jordbruksarbetarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
()8 EMIQRATIONSUTREDNINQEN. BILAGA TOl BYUDEUNDERSÖKNINGAR.
fall ha de oclc afsöndrats till fria lägenheter. I Södra Möckleby har
arbetsfört]änsten vid cementfabriken varit orsak till torpens
minskning. Det är också gifvet, att med nuvarande höga dagsverkslöner
torparnes dagsverksskyldighet blir betungande. Det är på intet vis
någon ekonomisk fördel att ha torp, och de måste därför ined
naturnödvändighet minskas.
»Inhyses» eller »baekstugusittare» omfatta den numer decimerade
men alltjämt talrika grupp af jordbruksarbetare, som på
allmänningar och enskildas jord äga ett litet hus oeh kanske ’/a tunnland
att sätta potatis på, men för öfrigt få sitt uppehälle genom arbete
bos bönderna — eller pä hemskickade Amerikapengar från barnen
därute. De betala i tomtören 50 öre, kanske högst 1 kr. pr är, ofta
ingenting alls, och känna sig ej sällan så hemmastadda som om de
sutte på egen jord. Det har förut omnämnts, hur från dessa
barn-öfverfyllda stugor under (»0 — ’JO-talen gick en ständig ström
arbets-k räf tigt folk, män och kvinnor, som sökte sig sommararbete på
fastlandet. Denna trafik har nu inskränkts betydligt — nu går resan
till Amerika. Endast flickorna ta ofta plats i städerna på fastlandet;
det bänder också att man beger sig till fastlandet för att där
intjäna reskassan för Amerikafärden. Medan från en socken, såsom
t. ex. Alböke, för tjugu år sedan årligen reste 25—30 män och
kvinnor, som arbetade i Stockholm från vår till höst som grofarbetare
eller i skilda yrken,1 flacka för närvarande blott 3 män fram och
åter på detta sätt.
I fullt samma proportion har ej denna periodiska utvandring
minskats från alla delar af ön, och ännu finns det till och med
enstaka bondsöner, som pä detta sätt lämna jordbruket hemma om
somrarna för fastlandsresan, men dessa resor ha dock förlorat sin
ekonomiska betydelse för någon större del af öns befolkning.
Backstugornas antal har starkt minskats, liksom i ännu högre
grad deras invånares. Dessa äro till större delen gammalt orkeslöst
folk eller barn, med hvars hjälp numer jordbruket måste nöja sig.
>1 min barndom var här stugor här och hvar på ägorna, fulla af
folk. Nu äro de borta eller tomma. Här i byn fanns då tjogtals
arbetare, men nu gä här 3 äldre sadana. Eljest finnes det blott
bondfolk», yttrade en 50-ärig man i en af Böda sockens byar.
Yttrandet karaktäriserar utvecklingen sedan 70-talet. Medan de
själf-ägande böndernas antal hållit sig lika eller till och med ökats, har
backstugusittarnes starkt aftagit och endast i några få socknar
hållit sig konstunt.
1 Ibland bnckstugusittarne fliinits mänga, »om kunna et,t handtverk och som diirfor
föras till handtverkare. Dessa senare, liksom ock mindre hemmansägare, sm&hrnkare
oeh bondsöner, deltogo oeksä lifligt i dessn Stockholinsresor, hvarvid hustrun skötte
jordbruket hemma. Nettoinkomsten at’ en s.ldan resa kunde vid mycket sparsamt
lefnadssätt belöpa sig till 250 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
