Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Ölands samhällsklasser och näringslif - Jordbruksarbetarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I jämförelse meil de förut skildrade förhållandena före
emigrationsperioden har backstugusittarnes ekonomiska ställning betydligt
bättrats. Härtill ha bidragit de högre daglönerna (se förut) samt
framför allt understödet från Amerika. De utvandrade barnen ha
regelbundet skickat hem penningar till far och mor, ej sällan byggt
npp stugan ät (lem, så att föräldrarne stundom ha det riktigt godt
°ch till och med slippa arbeta. Emellertid är det klart, att vi bland
backstngusittarne och torparne finna orkeslöshet och fattigdom mera
förenade än hos någon annan samhällsklass. Bland Ölands omkring
1,200 understödstagare torde 1 r. höra till dessa klasser.[1] Ytterst få
tattigunderstödda ha varit hemmansägare.
Inte ens hos denna klass kan man dock tala om någon verklig
nöd såsom allmänt utbredd. De tärande munnarna äro ju också färre
än förr. Men därmed är icke sagdt att förhållandena äro sådana,
att arbetarnas barn kunna stanna hemma. Bristen pä vinterarbete.
är skulden härtill. Denna är numer till och med större än förr,
därför att nu har man ej längre den slagtröskning, som förr tog
många armar i bruk under vinterdagarna. Vinterarbetet betalasju ock
lägre än under sommaren. Det bör dock understrykas, att den
traditionella öländska uppfattningen, att om vintern göra sä litet
som möjligt, fortfarande hänger i. Frän jordbrukarne försäkras, att
många baekstugusittare ej kunna förmås att arbeta pä vintern trots
erbjuden sysselsättning.
»Arbetarens söner drifvas bort dels af den nästan totala
bristen på arbete vintertiden, dels af den hart när (»öfvervinneliga
svårigheten att fä en bit egen jord att bruka och bärga något från.
— — — Här finnas ynglingar, som klaga öfver, att de omöjligen
kunna åtkomma någon jordbit att bygga en stuga på. Vill man gifta
sig, så är det omöjligt, ty man kan"ingenstädes få bygga och bo.»
Denna klagan öfver omöjligheten att skaffa ett »eget hem»
(framför allt i bemärkelsen af en liten stuga med något jord till, hvars
afkastning kan upph jälpa förtjänsten af jordbruksarbetet eller
handt-verket) möter man mycket ofta. Bönderna vilja ej sälja någon jord
till arbetaren och handtverkaren, framför allt af fruktan för ökad
lattigvärdstunga. Denna afvoghet att sälja jord har ofta betygats
göra sig gällande, äfven då bonden äger jord som för honom är af
intet värde. Hvad som a andra sidan framhålles är, att många af
de på ofri grund boende ej ha någon längtan efter egna hem — ett
påstående som ock synes öfverensstämma med sanningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
