Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Den nuvarande emigrationen, dess orsaker och botemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 EMIGRATIONSUTREDNINGEN. BILAGA VIII. BYGDEUNDERSÖKNING AB.
Nöden är ej längre samma dominerande utvandringsorsak som förr,
andra faktorer ba trädt i stället oeli hålla utvandringssif&an i höjden.
Nu går utvandrarnes skara nästan lika stark ur bondehemmen
som ur backstugorna. Allt mer sällan far visserligen
hemmansägaren själf ut för att skaffa ihop rörelsekapitalet i fjärran väster,
allt mindre ofta ses mannen taga hustru och barn med pa
atlanter-färden, men bondens söner och döttrar ha nu nästan samma lust för
amerika-trippen som de obemedlade arbetarnes barn. Af de 271
utvandrarne från Runstens härad under femårsperioden 1881—85 voro
blott 33, eller 12 °/o, hemmansägaresöner och -döttrar, af de 294 under
ären 1903—1907 ej mindre än 114, eller 40 °/o! En granskning af
den meddelade tabellen (Tab. 12, sid. 31) öfver dessa utvandrare skall
bekräfta denna ofvan antydda förändring i emigrationens karaktär.
Gåfve utvandringen frän detta lilla härad ett riktigt uttryck for
emigrationen frän hela Öland, skulle det under förstnämnda period
visa ett vida högre antal emigrerade hemmansägare än under de sista
ären 1903—1907.
Medan förr fattigdomen i allmänhet var de utvandrades arfvedel,
är detta numer pä långt när icke förhållandet.
Nedanstående uppgifter om emigranter frän Runstens socken,
som välvilligt ställts till mitt förfogande af kyrkoherden därstädes, torde
på ett konkret sätt visa, till hvilken stor procent utvandrarne komma
från bärgade hem. De ge också en antydan om den roll. som släktingar
och vänner, bosatta i Amerika, spela för emigranterna och
emigrationen. Årtiondens utvandring ha i Amerika skapat en öländsk
koloni, ett andra Öland, som magnetiskt drager ölänningarna till sig.
Emigranter frun Runstens socken åren 100(1 och 1907.
1. Dräng, f. HU. Villkor okända. Utvandringsorsak troligen exereisen.
2. Bondson, I’. 88. V&lburgna anförvanter i socknen. Tvä bröder i Amerika. Emi-
grationsorsak — föregående.
3. Dräng. f. 86. Villkor okända. Emigrationsorsak - föregående.
*t. Bondson, f. 83. Välbärgadt hem. Dock 13 syskon. En syster i Amerika.
5. Bonddotter, f 85. Syster till Areg&ende.
ti. Flicka, f. 81. Anställd här i Sverige i hvitvarnaflär. Välbärgad. Broder i Amerika
sedan flera är.
7 Piga, f. St». Mänga syskon i mveket fattigt, hem.
8. Snlckarcdottcr, f. 01, Hemmet bärgar sig godt. Faster i Amerika mottog henne.
9. Arrcndatorsdotter. f. 80. Ganska välbärgadt hum. med blott - döttrar. Följde en
morbroder till Amerika.
10. Bondson, f. 79. Fadern vnrlt bonde, men afgått frän hemmanet. Hemmet fattigt
och underhålles till största delen af denne son ocb en dotter (n:r 11), som förut
i mänga år varit i II S. A. och nu varit hemma ju besök några månader. De
mcdtogo en broder (mr 12).
11. Bonddotter, f. 81. Syster till föregående.
12. Bondson, f. 89, Broder till föregående.
13. Bonddotter, f. 88. Hemmet härgadt. Två bröder i Amerika.
1-1. Flicka, f. 87. Har fader i Australien och syskon i Amerika. Fattig, fostrad med
bidrag af fattigvården.
15. Bonddotter, f. 78. llvckct välbärgadt hem.
16. Piga, f. 89, fattig oeh faderlös.
17. Bondson, f. 87. Fattigt hem. Eu gift syster i Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
