6:90 (Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Den nuvarande emigrationen, dess orsaker och botemedel - Återblick på de ekonomiska orsakerna - Hur skall emigrationen hämmas?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

yttersta korthet sammanfattas. iJen ekonomiska ställningen kan väl
sägas vara god, men (ill rätt väsentlig del är (len beroende af
amerikapengarna oeh den fortsatta strömmen af dessa till ön. Uppdelningen
af jorden liar gått för långt på norra Öland; många hemmans- oeh
lägenhetsägare kunna ej lefva pa sitt jordbruk därför att hemmanen
äro för srna, andra pa grund af jordbrukets undermåliga skötsel. Att
öfvertaga ett skuldsatt hemman är ofta omöjligt för
hemmansägare-sonen.

Bristen pa skogsarbete eller annan biförtjänst vintertiden
återverkar förnämligast pa jordbruksarbetarnas ställning. Om jordbruket
öfverallt drefvos rationellt, kunde drängar hallas äfven vintertiden,
trots skogbristen; som det nu är, tvingas arbetarnas barn att emigrera.
Bristen pa jämn sysselsättning har också återverkat pa
handtverkar-nes ställning oeh gjort att den duglige yrkesidkare!! ofta söker sig
bort från ön. För båda dessa klasser har i ej sa fä fall omöjligheten
att skaffa sig eget hem varit en orsak till utvandringen.

På näringslifvets nuvarande ståndpunkt kan således ön, trots
den goda ekonomiska ställningen, ej föda någon hastigare ökad
folkstock. Det kan däremot ej betviflas att den fortgående minskningen
i öns folkmängd numer icke har sin grund i bristande resurser att
föda denna. Bristen pa arbetskrafter är tvärtom ett allt mer
kännbart hinder för Ölands materiella uppryckning.

Hur skall emigrationen hämmas?

Emigrationen har blifv it en tradition och fått dennas makt öfver
ölänningens sinne. Den är det nästan själfklara öde den fattige
eller välbärgade gar till mötes. Ilen är i kanske de flestas ögon den
stora goda makt som räddat Öland frän armod, som gifvit sonen eller
dottern lycka och framgång därute samt far och mor en
bekymmerslös ålderdom hemma. Tanken pa Amerika har slagit sina rötter i
folksjälens innersta skrynislen; med tacksamhet minnas många de
äldre arbets- och lyckolandet där borta, för de unga, är det lifsmålet
och tillfredsställandet af drömmen att se mer af världen än Öland
och Östersjöns yta. rtvandringslusten får sin näring och växtkraft
af de blodsband som förena Ölands folk pa denna och andra sidan
oceanen; sa ofta har den ju också sitt inre berättigande i en
nödvändig kamp för bröd och lifsuppehälle.

Sa har emigrationen blifvit en makt. ett släktleds tradition, som
blott kan brytas af en nyskapad tradition under ett nytt släkte.
Kanske skall ännu langa tider, om ock med förminskad kraft,
utvandrarnas släktbrygga förbinda Amerika med Oland. Den, som sett
bevis pa bevis, hur utvandringen blifvit en institution i ölänningens
lif, hur naturlig ocli nödvändig den hålles, kan blott ined half tro

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/emubygdeu/0410.html

		Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar / 6:90 (1908-1910) Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|