Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskilliga trakter torf för detta ändamål, dock så godt som
uteslutande till lokal användning, ty tillverkningen af ett torfbränsle
med ett i förhållande till volym och vikt högt bränslevärde har
ännu icke, oaktadt en mängd försök, kommit i gång. Emellertid är
det möjligt, att det af H. Ekelund uppfunna torfpulvret, som för
närvarande (1911) pröfvas i större skala, verkligen utgör ett bränsle,
som med framgång kan komma att upptaga konkurrens med
stenkolen. I stort sedt torde sydvästra Sverige vara rikast på den för
sådan användning lämpligaste torfven. Däremot äro de ofta synliga
uppgifterna om Norrlands stora tillgångar på torfbränsle betydligt
öfverdrifna, ty de stora myrarna där innehålla vanligen en lös och
föga mogen torf, som i ringa grad lämpar sig till
bränsleberedning. Härtill komma ogynnsamma klimatiska förhållanden, som
ytterligare försvåra torfvens utnyttjande. På grund af
hvitmossornas förmåga att uppsuga vatten har hvitmosstorfven stor
betydelse för tillverkningen af torfströ för ladugårdarna och för
städernas renhållningsverk m. fl. ändamål. Däremot lämpar sig sådan
torf vanligen ej till bränsle eller, såsom nämndt, för odling.
Sveriges skogar. Mera än de flesta länder är Sverige ett
skogsland. Mer än hälften af landets hela yta är skogbevuxen, och
bland Europas stater torde därför blott Finland kunna ifråga om
relativ skogsareal mäta sig med Sverige. Utan människans
ingripande skulle säkerligen hela vårt land vara skogbevuxet med
undantag af fjälltrakterna, där de häftiga vindarna och den korta
vegetationsperioden sätta en gräns för skogens utbredning.
Då hufvudsakligen landets odling inkräktat på skogen, kan
såsom ett allmänt omdöme sägas, att relativa skogsarealen i olika
trakter är omvändt proportionell mot åkerarealen; och då, såsom
förut nämndt, de sedimentära jordarterna i första hand tagits i
anspråk för åkerbruket, är det hufvudsakligen morän, som bildar
underlaget för våra skogar. Skogsrikedomen är alltså störst i det
inre Norrland, i Dalarne och Värmland samt på sydsvenska
höglandet.
Den svenska trävarurörelsen i stor skala tog sin början i de
sydvästra delarna af vårt land, men har sedan öfverflyttat till
landet norr om mellansvenska låglandet, där skogsrikedomen och de
naturliga förutsättningarna för dess tillgodogörande äro störst. Som
bekant, är det bufvudsakligen genom flottning som det afverkade
timret transporteras till kusthamnarna, och det är till väsentlig
del genom de gynnsamma naturliga betingelserna härför som
trävaruexporten kunnat nå sin nutida storartade omfattning.
Till följd af flodsystemens rika utbildning finnes i öfre Sverige
knappast någon skogbevuxen trakt, som icke är åtkomlig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
