Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogens tillgodogörande genom vattentransport. Af särskild betydelse
är, att älfvarna äro så talrika och ej förena sig till några få stora
hufvudfloder, innan de nå hafvet, ty om så vore, skulle detta inverka
i hög grad ogynnsamt, genom den anhopning af flottgods, som då
skulle uppstå vid sorteringsbommar o. s. v.
En klimatisk faktor af stor betydelse är, att marken under en
stor del af året är tjälad, hvadan en proportionsvis ringa del af
vårens smältvatten kan söka sig ned i marken, utan i dess ställe
afrinner under vårfloden. Detta liksom ock den korta
öfvergångstiden mellan vinter och sommar medför, att det nordsvenska
skogsområdet får en i förhållande till nederbördsmängden synnerligen
kraftig vårflod, som medgifver timrets flottning äfven i
jämförelsevis obetydliga vattendrag. En viktig topografisk omständighet är
de norrländska älfvarnas vanligen djupt nedskurna bäddar oeh
branta stränder. Härigenom ökas deras bredd mestadels föga vid
högvatten, och man undgår alltså det kringspridande af timret,
som i högsta grad försvårar flottningen exempelvis i de flacka ryska
floddalarna. Slutligen må erinras om. att den norrländska kusten
i så godt som hela sin längd är kantad af en skärgård, som på de
flesta ställen, där så är behöfligt, medgifvit anläggandet af djupa
och väl skyddade hamnar för de fartyg, som skola ombesörja
exporten af det från inlandet framflottade timret. På grund af nu nämnda
och äfven andra drag i norra Sveriges natur torde kunna sägas, att
ingen annan del af Europa bättre lämpar sig för timmertransport.
Beträffande sydsvenska höglandets naturliga förutsättningar för
timmertransport kan påpekas, att det tunnare snötäcket och den
längre våren samverka till att vårfloden blir svagare.
Härtillkommer den sydligare belägenheten, som medfört en tidigare och tätare
bebyggelse, hvarigenom vattendragen redan före skogshandteringens
uppkomst voro utbyggda med kvarnar, vattensågar och dylika
för timmerflottning hindrande industriella anläggningar.
Skogarna sakna dock ingalunda användning inom de trakter, där
timmerflottning för export icke kan förekomma. Sålunda ha
skogarna inom mellersta Sveriges bergslager under århundraden haft
och äga fortfarande stor betydelse för vår järnindustri, som ju
hittills uteslutande hvilat på träkolstillverkning, och under de senaste
årtiondena har en annan industri, som ur skogarna hämtar sin
råvara, vunnit storartad utveckling, nämligen trämassetillverkning.
Denna uppstod och idkas fortfarande mest i sådana skogrika
trakter, hvilkas geografiska belägenhet gjort dem mindre väl lämpade
för flottning. Hit höra Värmland, Dalsland och Småland. Inom
Norrland är trämassetillverkningen för närvarande störst i sydligaste
delen (Gäfleborgs län), men är under tillväxt äfven i de nordligare
kusttrakterna, där sågverken hittills dominerat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
