Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven en annan industri kan sägas vara i hufvudsak baserad
på skogarna, nämligen glastillverkningen, ty genom sitt geografiska
läge vittna glasbruken om att tillgången på ved såsom bränsle är
af större vikt än tillgången på råvara. De ojämförligt flesta
glasbruken äro nämligen belägna i Småland och Värmland, alltså delvis
samma landsdelar, som af nyssnämnd orsak äro
trämassefabrikationens viktigaste områden.
Sveriges användbara bergarter och malmer. Under de
senaste åren har vår stenindustri tagit ett starkt uppsving, dels
genom användningen af naturlig sten till byggnader och dels genom
en alltmera ökad stenexport.
Graniter ha, såsom förut blifvit nämndt, en ofantlig utbredning
i vårt land, och flerstädes äro de af en för industriell användning
synnerligen lämplig beskaffenhet. Det är emellertid i främsta
rummet det geografiska läget, som afgör huruvida en sådan
granitförekomst är ekonomiskt brytvärd eller icke. Graniten kan nämligen
på grund af sin i förhållande till saluvärdet, relativt stora tyngd
icke bära några större transportkostnader, utan måste brytas
antingen i närmaste omgifningarna af den ort, där den skall användas,
t. ex. i Stockholmstrakten, eller i sådana kusttrakter, där den
jämförelsevis lätt kan tagas ombord å fartyg för export. Hit höra i
främsta rummet Smålands, Blekinges och Bohusläns skärgårdar,
där granitbrytningen kan bedrifvas på blott obetydligt afstånd från
lastkajen. Största delen af den brutna stenen exporteras till
Tyskland och England till gatubeläggning och liknande ändamål,
och då Halland och Skåne sakna graniter, är det tydligt, att just
de nämnda skärgårdstrakterna äro de i förhållande till dessa länder
mest välbelägna.
Bland bergarter, yngre än urberget, märkas särskildt de
kambrisk-siluriska aflagringarna, som ej blott för jordbruket, utan äfven
i industriellt afseende äro af stor vikt för de trakter, där de
förekomma. På grund af att dessa bergarter ursprungligen äro afsatta
på en hafsbotten, bilda de vanligen mycket tydliga lager eller
bankar och äro därigenom lätt brutna och arbetade, hvilket särskildt
gäller om den viktigaste af hithörande bergarter, den s. k.
ortocer-kalken, så benämnd efter de för densamma karaktäristiska
försteningarna ortoeeratiter. Under ortocerkalken hvilar en mörk
lerskiffer, s. k. alunskiffer, starkt inmängd med organiska ämnen, i
vissa lager så starkt, att den kan brinna. På grund häraf begagnas
den med fördel såsom bränsle vid kalkbränning af ortocerkalken.
Då likväl alunskifferns bränslevärde är jämförelsevis obetydligt i
förhållande till dess tyngd, är den af vikt blott för de trakters
ekonomiska geografi, där den förekommer. För närvarande arbetas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
