Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - INLEDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Årliga nederbörden i Sverige är mestadels ganska obetydlig i
jämförelse med åtskilliga andra europeiska länder, men då temperaturen
hos oss är betydligt lägre, blir äfven afdunstningen svagare och
nederbörden därigenom tillräcklig för skogsväxtligheten och de
odlade växterna. Särskildt för våra skogar spelar snötäcket en viktig
roll, därigenom att det magasinerar och vid snösmältningen förser
träden med en god del af det vatten, som åtgår under sommaren,
dit deras behof häraf är störst.
Då nederbörden till större delen härrör från de sydvästliga
vindarna, är det naturligt, att dess fördelning blir rätt ojämn och västra
Sverige i allmänhet regnrikare än östra. Störst är nederbörden i våra
fjälltrakter samt på västra sluttningen af sydsvenska höglandet, där
Borås har att framvisa maximum inom Sveriges bebyggda delar.
Östra Sverige, som härigenom kommer att ligga i »regnskugga», har
betydligt mindre nederbörd, så t. ex. Kalmar län, där årliga
nederbörden icke är hälften så stor som Boråstraktens. Härigenom
komma dessa landsdelar att ofta lida af torka, mest utpräglad under
våren och försommaren, då växternas vattenbehof är relativt starkt.
Människans inflytande på landets klimat är mycket obetydligt.
Skogarnas nedhuggande är hufvudsakligen af inflytande på
afdunstning och snösmältning och därigenom på vattentillgången i floder
och sjöar. På myrmarkers utdikning ha stora summor nedlagts i
afsikt att minska frostländigheten i vissa trakter, men det är
högst osannolikt, i hvarje fall icke bevisadt, att man härigenom
kunnat åstadkomma någon förbättring af temperaturförhållandena.
Sveriges fiske och sjöfart. Man skulle väl vänta, att i
Sverige med dess långa, skärgårdsrika kuster, dess många älfvar och
dess rikedom på sjöar en väsentlig del af befolkningen hade sitt
uppehälle af fiske. Sä är dock ingalunda förhållandet, i det att
blott omkring 40,000 personer ha denna näringsgren till
hufvudyrke. Doek är naturligtvis fisket en viktig binäring för en långt
större del af befolkningen.
Som bekant är Bohuslän Sveriges ojämförligt förnämsta
fiskeridistrikt. Orsaken härtill är dess öppna läge mot det salta
Västerhafvet, som har att uppvisa betydligt större fiskrikedom än
Östersjön med dess till följd af de många älfvarna och det instängda
läget, så godt som söta vatten. Det är särskildt sillen, men äfven
makrill, torsk, långa m. fl. fiskarter, som gifva Bohuslän försteget
i detta afseende. Dessa fiskar förekomma blott i mindre mängd i
Östersjön, där strömming, en förkrympt form af sillen, är viktigast.
I afseende på läget är Halland nästan lika lyckligt som Bohuslän,
men bristen på hamnar utgör här ett svåröfverkomligt hinder;
däremot har ju Bohuslän en rikt utvecklad skärgård. Rörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
