Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hela länet ligger ofvan högsta marina gränsen, och hafssediment
saknas därför fullständigt. På samma sätt och af samma orsak som
inom Jönköpings län utbreda sig emellertid issjösediment kring
norra delarna af de större sjöarna, t. ex. Möckeln, Asnen och
Helgasjön. Hithörande leror ha sin största utbredning nordväst om Asnen.
Större delen af länet är ganska högländt om än i mindre grad
än grannlänet i norr. De högsta partierna ligga i nordöstra delen,
och därifrån sänker sig landet mot söder och väster. I denna
högtrakt upprinna de flesta af de större vattendragen. Kronobergs län
hör till de sjörikaste i hela Sverige. Denna sjörikedom är ganska
jämnt fördelad ined det viktiga undantag att gränstrakterna i
sydväst, söder och sydöst äro relativt fattiga på insjöar, under det
däremot de flesta af länets större sjöar och en otalig mängd
smärre sådana utbreda sig i trakten närmast norr härom. Södra
gränsen för det inre, sjörifea området bildar en båglinje, som från
den punkt, där Jönköpings, Hallands och Kronobergs läns
gränser löpa tillsammans, går strax söder om sjöarna Bolmen, Möckeln
och Asnen samt vidare mot öster in på Kalmar läns område.
Till-läggas må, att marken i trakterna mellan sjözonen och länsgränsen
vanligen är mycket sten bunden och blockrik; på vissa ställen utbreda
sig här ändtnoräner, bland de kraftigast utbildade i södra Sverige.
Antagligen ha sjözonen och den stenbundna marken bildats pä det
sätt, att inlandsisen under sitt tillbakaryckande gjorde ett uppehåll
utefter ifrägavarande båglinje. Härpå tyda såväl moränbildningarna
som ock sjöarnas läge och form. Denna gränslinje, den sydsvenska
israndslinjen, är för detta och andra län af samma betydelse som
motsvarande linje i Finland, Salpausselkä.
Af Kronobergs läns areal uppgifves en ännu större del vara
försumpad än i Jönköpings, nämligen icke mindre än 14*1 %, den
högsta siifra för länen söder om Västerbottens. Sin största
utbredning ha torfmarkerna inom västra delen af länet, alltså inom
gneis-området. Hit höra Sunnerbo och en del af Allbo härader, men
ingenstädes äro mossar sällsynta. Några af dessa torfmarker, särskildt
längst ned i sydväst, bestå till väsentlig del af Eriophorum-torf och
andra torfslag, som äro synnerligen lämpligt material för tillverkning
af bränntorf. 1 dessa skogfattiga trakter har sådan torf redan länge
användts till bränsle för husbchof, och när en gång det stora
torf-bränsleproblemet blir löst, eller — om det redan skulle vara det —
lösningen får sin tillämpning i praktiken, så torde dessa mossar
komma att lämna en ypperlig råvara. Ett icke ringa antal
bränn-torfs- och torfströfabriker finnes redan i dessa trakter t. ex. Stafsjö
och Delary. Östra gränsen för det område, inom hvilket de för
industriella ändamål lämpligaste torfslagen finnas, sammanfaller
ungefärligen med gränsen mellan granit- och gneisområdet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
