- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VI : Geografiska betingelser för näringslivet /
53

(1912) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jönköpings och Kronoberg« län, hvarigenom föga återstår för
kusttrakterna vid Östersjön. Torkan är mest utpräglad under våren
och försommaren, alltså just under den tid, da växtligheten har största
behofvet af vatten. Häri ligger alltså ett svårt hinder för jordbruket.
Däremot är länet i allmänhet skonadt från nattfroster.

Bland fa stian dsde.l ens bergarter äro skärgårdens graniter
viktigast i industriellt afseende. En mängd stenbrott äro nämligen
anlagda i kusttrakterna, vid hvilka en betydande brytning för export
äger rum; den mesta stenen utföres till Tyskland, men ftfven till
England, Skottland och andra länder förekommer export. I
Västerviks och Gamleby skärgård (Norra Tjnsts hårad) finnas flera sådana
stenbrott, men det viktigaste stenhuggeriområdet sträcker sig unge
fär från Figeliolm i norr till Mönsterås i söder och tillhör alltså
Tunaläns och Stranda härader. Hit hör den berömda Virbograniten,
af hvilken bland annat en mängd monument i tyska städer blifvit
utförda, Dthammars- och Våneviksgranitema m. fl. Exporten
omfattar emellertid icke blott dyrbara stenhuggerialster, utan äfven vanlig
gatsten, sträcksten och dylikt.

Inom granit- och hälleflintområdet i länets norra del (Norra och
Södra Tjnsts härader) finnes en mängd grnfvor, som bearbetades på
1600- och 1700-talen i ganska afsevärd omfattning; men sedan den
tiden har brytningen så småningom afstannat såsom icke längre
ekonomiskt lönande. De viktigaste malmerna i denna trakt äro
koppar-och järnmalm.

På Öland är stenhuggerirörelsen —- omfattande kalksten — föga
utvecklad och förekommer nästan blott vid Sandviken (Åkerbo härad).
Öns förnämsta industri är cementtillverkningen vid Degerhamn
(Gräsgårds härad), en verkligt storindustriell anläggning.

Den odlade jordens areal är inom länets fastlandsdel betydligt
större än i det öfriga Småland; detta gäller särskildt om
kusttrakterna, under det att det inre af landet i detta afseende mera liknar
Jönköpings och Kronobergs län, naturligtvis en följd af att
sistnämnda område legat ofvan högsta marina gränsen och alltså saknar
marina sediment. De härader, som tillhöra detta område, Sevede,
Aspeland och Handbörd, ha också den minsta åkerarealen i länet,
nämligen blott 10—11 % af hela ytvidden. Beträffande
kusthärader-nas areal af odlad mark synes kalkhalten hos jordarterna vara af
viss betydelse. Norra och Södra Tjust, där den af inlandsisen och
isälfvar från Östergötlands siluriska bildningar medförda kalkhalten
ännu icke upphört, ha 16 och 14 % åkerareal. Närmast söder om
dessa härader kommer det kalkfria Tunaläns härad med blott 9 %
åker, men därpå börjar kalkhalten ökas, tack vare de numera
försvunna kalkbergarterna på västra sidan af Kalmar sund, och på samma
gång äfven åkerarealen. De hithörande Norra och Södra Möre hä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emugeograf/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free