Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beskaffenhet än inom fastlandets flesta trakter, väl förmultnad och
med hög kalk- och kväfvehalt. I allmänhet hvilar torfven på en hvit,
finfördelad, jordformig kalkmassa, s. k. bleke. Denna bildning kar
ej sällan en mäktighet af 1—1’5 meter. På grund af torfvens i
allmänhet höga askhalt är den mindre lämplig till brännmaterial, men
däremot synnerligen användbar för odling.
Det mest utmärkande draget i Gottlands klimat är den ringa
nederbörden under våren och försommaren, h vilket är ett svårt hinder
för både jordbruk och skogsväxt. Under nämnda årstid är
nederbörden på Gottland ungefärligen motsvarande Kalmartraktens.
Orsaken till denna torkperiod är temperaturmotsättningen mellan land
och haf. På våren och försommaren är hafvet ännu kallt och
af-dunstningen från dess yta därför ringa. Landet uppvärmes däremot
hastigare än hafvet; luften öfver land blir därigenom också uppvärmd
och stiger uppåt samt ersättes af från hafvet inströmmande ny luft.
Denna luftströmning går alltså från ett kallare till ett varmare
område; därigenom minskas dess relativa fuktighet och föjaktligen äfveu
utsikterna för det varmare området att få nederbörd. Gottlands
vårtorka beror alltså på dess läge i ett under denna årstid kallt haf.
Bland Gottlands bergarter ha åtskilliga kommit till industriell
användning. Den i närheten af Burgsvik pä öns sydligaste del
förekommande gråa sandstenen har länge varit föremål för brytning,
hvarom åtskilliga skulpturverk i Gottlandskyrkorna vittna. Den
tillgodogöres för närvarande såsom byggnadssten och för tillverkning
af slipstenar. Nagon rationell brytning bedrifves däremet icke.
Viktigare äro öns kalkstenar, af hvilka fiera erhållit stur användning
såsom byggnadssten, t. ex. den under namuet Gottlandsniarmor
bekanta ljusröda kalkstenen från Hoburgen på öns sydvästra spets, en
hvit kalksten från Klintehamnstrakten m. fi. För närvarande pågår
dock brytning af byggnadssten endast i trakten norr om Visby, där
en gråhvit kalksten tillgodogöres i ganska stor skala. Inoin fiera
delar af ön bedrifves kalkbränning, särskildt vid kusterna, t. ex.
vid Fårösund, Klintehamn, Visby och Slite, om än icke på långt när
i samma omfattning som i äldre tider. Den rikliga tillgängen på
råvara och de lätta sjökommunikationerna äro gynnsamma villkor för
denna industri; däremot har bristen på annat bränsle än ved
fördyrat varan. Det synes dock, som om Gottlands myrar borde kunna
lämna torf till detta ändamål likaväl som t. ex. Irlands. På öns
kalkstenstil Igång är äfven den stora eementfabriken vid Visby grundad.
Den odlade jordens areal uppgår till 22 % af ytvidden, lika
mycket som i Blekiuge och föga mindre än i Östergötland. I
af-seende på dess fördelning synes det, som om de i det föregående
omnämnda hällmarkerna skulle ha en ganska afsevärd betydelse, i det
att åkerarealen inom de trakter, där sådan mark mera allmänt före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
