Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såväl till följd af det sydliga läget som däraf, att ingen del
af länet ligger på större afstånd från hafvet, är klimatet blidare än
i någon annan del af Sverige. Detta gäller särskildt höst- och
vintermånaderna, under det att sommarvärmen föga öfverstiger t. ex.
Stockholmstraktens. Nederbördsmängden under sommaren motsvarar
ungefärligen den i öfriga, lägre liggande delar af Götaland vanliga.
Malmöhus län saknar visserligen fullständigt malmer, men har
däremot riklig tillgång på andra råvaror för bergverksindustrien.
Urbergarterna sakna dock praktisk betydelse, och icke heller
silur-bergarterna äro af större vikt. Nämnas bör likväl, att
Bjärsjöla-gårds kalkbruk (Färs härad), som är det största i sitt slag inom
länet, är grnndadt på öfversilurisk korallkalk, hvarjämte den
silu-riska sandstenen vid Övedskloster i samma härad är föremål för
storartad brytning i en 60 meter djup grufva. Den lämpar sig
utmärkt till fasadbeklädnad, hvarpå posthuset i Stockholm kan tjäna
som exempel.
Länets viktigaste bergverksindustri är grundad på den
stenkols-förande formationen, som hufvudsakligen har sin utbredning i Luggude
härad. Redan på 1600-talet bröts stenkol vid Höganäs, men på
senare tider, sedan hela området blifvit genom borrningar noga
undersökt, har man upptäckt brytvärda stenkol på flera andra
ställen, förnämligast vid Billesholm, Bjuf och Skromberga, och
äf-ven där bedrifves numera stenkolsbrytning i större skala.
Stenkols-lagren äro emellertid af ringa tjocklek (blott några få decimeter),
och endast ett af dem gifver till afsalu dugliga kol. Alla de andra
lagren gifva blott sämre kol, användbara endast på stället till
eldning af ångpannor och dylikt; de äro alltför askhaltiga för att
kunna säljas. Under stenkolen ligger lera, som tack vare de
stenkols-bildande växterna är eldfast. Deras rötter utsögo nämligen ur
densamma de lättlösligaste beståndsdelarna, kvarlämnande de
svår-lösliga, och just dessa är det, som äro eldfasta. Denna lera
användes numera i stor skala för tillverkning af saltglacerade lerrör och
lerkärl, eldfast tegel, trottoarsten m. m. Utan tillgång till den
eldfasta leran skulle kolbrytningen knappast vara lönande. På flera
ställen i Hörs socken (Frosta härad) brytes en vanligen efter
socknen benämnd sandsten, som användts till slip- och kvarnstenar,
byggnadssten (t. ex. Lunds domkyrka) m. m.
Knappast mindre viktiga i ekonomiskt afseende äro
kritsys-temets bergarter. På flera ställen i Oxie härad ligga kritbruk,
grundade på bx-ytning af hithörande bergarter; dels fabriceras s. k.
ångslammad krita och dels drifves export af råkrita. Ännu
viktigare äro de storartade kalkbruk och cementfabriker, som äro belägna
utmed detta härads kust; de största af dem kunna sägas ha skapat
Sveriges folkrikaste köping, Limhamn (omkring 10,000 inv.). Lom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
