Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som i grannlänet finna, att långgrunda, sandiga stränder på flera
håll omöjliggjort anläggandet af fiskehamnar. Af denna
beskaffenhet är exempelvis hela kuststräckan mellan Malmö och Landskrona,
med undantag däraf att ett par moränuddar ungefär midfc emellan
de bägge städerna ha djupare vatten vid stränderna; där ligga
också tvänne fiskelägen, Barsebäck och Vikhög. Vid öresnndskusten
träffas ett annat fiskeläge, som är länets största och äfven ett af de
viktigaste i hela Sverige, nämligen det omkring en half mil söder
om Hälsingborg belägna Råå. Här utmynnar en liten å, och det
är denna, som utgör hamn. Det är emellertid icke blott fisket utan
äfven sjöfarten, som af liåå skapat ett samhälle med öfver 2,000
invånare; en mängd fraktfartyg af alla storlekar äro nämligen här
hemmahörande. Vid länets södra kust, särskildt i trakten öster om
Trelleborg, träffas en mängd fiskelägen, samtliga dock obetydliga.
Störst är Smyge, Sveriges sydligaste samhälle. Säkerligen är det,
åtminstone till någon del, inlandet som hållit dessa fiskelägen nere;
på grund af den stora bördigheten hos jorden och den industriella
användningen af bergarterna har fisket fått alltför starka
konkurrenter.
Hallands län.
Så godt som hela berggrunden inom detta län tillhör det stora
sydvästsvenska gneisområdet, och järngneis är därför den
allmännaste bergarten. Dessutom förekomma inom denna gneis några
andra till urberget hörande bergarter, exempelvis i norra delen af
länet en porfyrartad granit och i trakten af Varberg en efter denna
stad vanligen benämnd mörkgrön granitlik bergart, som för Ofrigt
i afseende på färg, struktur och beskaffenhet i öfrigt är inom vårt
land ensam i sitt slag. Obetydlig utbredning har pegmatit,
egentligen blott inom Kvibille socken (Halmstads härad). I länets
sydligaste del (Höks härad) uppträder den enda bergart, som icke
tillhör urformationen, nämligen till kritformationen hörande
skalgrus-kalk. Denna del af länet, mellan Hallandsås och Lagans nedei‘sta
lopp, bildar uppenbarligen ett sänkningsområde i förhållande till
nämnda ås, alltså en motsvarighet inom Halland till
Engelholms-och Kristianstadsslätterna i Kristianstads län.
Länets inre delar vid gränsen mot Västergötland och Småland
kunna betraktas som förgreningar af sydsvenska höglandet, som de
mycket likna i afseende på naturbeskaffenhet. I dessa trakter är
stenig och ofruktbar morän den ojämförligt allmäunaste jordarten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
