Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
areal af endast 5—9 % af hela ytvidden. Därigenom blir gränsen
mellan morän och sedimentära jordarter äfven en viktig
bebyggelsegräns. I de förstnämnda socknarna är nämn ligen
befolkningstätheten 42—64 inv. pr kvkm., men däremot i de tre senare blott 11
—17. En liknande kontrast mellan slätt- och skogsbygd skulle
kunna återfinnas snart sagdt hvar som helst i länet. Äfven i
af-seende på skörderesultatet råder en mycket stor olikhet mellan
slätt-■och skogsbygd. Tack vare den rika tillgången på lermärgel ha
äfven sandafiagringarna på slätten till stor del kunnat förvandlas
till bördiga åkrar.
I industriellt afseende intager Hallands län en ganska låg
ståndpunkt. En rätt viktig del af fabriksverksamheten är grundad på
vattenkraften i de åar, som komma från sydsvenska höglandet och
öfvertvära länet. Den nordligaste af dessa, Viskan, drifver troligen
flera fabriker än något annat vattendrag i Sverige af motsvarande
storlek, men då länsgränsen här går ända ned på slättbygden,
komma alla fall och fabriker att ligga inom grannlänet. Ätran bildar
visserligen flera fall inom länet, men dessa komma blott i mindre
grad dess industri till godo. Viktigast är Yngeredsforsen med en
elektrisk kraftstation om 8,500 hästkrafter; en väsentlig del däraf
ledes till fabrikssamhällen utanför Göteborg. Af större betydelse
för Hallands län är Nissan. Längst upp vid länsgränsen drifver
den Rydö pappersbruk; vid öfvergången till slättbygden bildar den
sina viktigaste fall, som lämna drifkraft till Nissaströms
träraasse-fabrik, Oskarsströms stora spinneri, väfveri och trämassefabrik samt
andra industriella anläggningar inom Tönnersjö och Halmstads
härader. Vid Knäred (Höks härad) drifver Lagan en större elektrisk
anläggning, hvars kraft till öfvervägande del distribueras till
städer i Skåne.
Länets skogsmark uppgår blott till 17 “i af hela arealen
(Malmöhus län 14 %), och skogshushållningen intager därför ett
jämförelsevis obetydligt rum i dess näringslif. Råvaran till de nyssnämnda
trämassefabrikerna kommer till väsentlig del frän Småland.
Benämningen »skogsbygd» på länets östra delar syftar i själfva verket
mera på hvad dessa trakter varit och borde vara än på hvad de
äro. Stora ytvidder intagas här af utomordentligt sterila och
ödsliga hedar, de s. k. l-yorna. Inom Tönnersjö och Höks härader
bilda de Sveriges näst Svältorna i Västergötland största
sammanhängande hedområde. "Dessa ljunghedar hafva en gång utgjort
skogar, men genom den i dessa trakter tidigt (redan under 1600-talet)
utvecklade trävaruexporten hafva de blifvit ödelagda. Gynnad af
ett för densamma synnerligen lämpligt klimat med stark
luftfuktighet har sedan ljungen utbredt sig öfver de kala vidderna;
markens beskaffenhet har i detta afseende icke varit af nämnvärd betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
