Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dals industrisamhälle, och den från sjön Mjörn kommande Säfveån
drif-ver Jonsereds stora spinneri och väfveri. Med undantag för dessa
anläggningar i länets utkant, är det blott vid Munkedal (Tunge
liärad), som drifkraft lämnas af ett vattendrag, tillhörande detta
län. Här användes den vid ett af vårt lands större pappersbruk.
I öfrigt hör länets egentliga landsbygd till de mera
industrifattiga delarna af vårt land. Härtill samverka antagligen bristen
på malm, skog och vattenkraft, hvarjämte väl äfven kustnäringarna
dragit till sig det intresse och den arbetskraft, som icke funnit
användning vid jordbruket. De industrigrenar, som fisket framkallat,
omnämnas nedan.
Som bekant är fisket inom detta län viktigare än i någon annan
del af vårt land. Orsaken härtill, är utan tvifvel dels det mot
Västerhafvet öppna läget och dels den synnerligen rikt utbildade
kusten, som nästan hvar som helst erbjuder ypperliga hamnar. Bäst.
utveckladt är fisket i de mellersta kusthäraderna (Tjörn, Orusts
västra, Stångenäs, Sotenäs, K ville och Tanum); här är också
skärgården rikast. Här ligga exempelvis de stora fiskelägena Moliösund,
Käringön, Gullholmen, Grundsund, Fiskebäckskil, Grafvarne, Smögen,
Hunnebostrand, Bovallstrand, Fjällbacka och Gräbbestad, med (>00—
1,700, hufvudsakligen af fisket lefvande invånare. Denna kuststräcka
är därigenom den på municipalsamhällen rikaste trakten i hela vårt
land. Till den årliga inkomst, som Sveriges hafsfiske gifver, bidrager
Bohuslän vanligen med omkring hälften; största delen häraf kommer
på sillfisket. På grund af do egendomliga växlingarna i sillens
uppträdande har fångsten gifvit mycket växlande resultat. Når
sillen gått till, har skärgårdsbefolkningen lefvat i öfverflöd, medan
det under mellantiderna rådt fattigdom. Af de hydrografiska
undersökningar, som under de senare åren företagits för utrönandet af
sillens periodiska uppträdande, synes framgå, att sillen är bunden
vid vissa vattenlager af en bestämd sälta och en viss relativ
temperatur. Om dessa vattenlager genom strömningar i hafvet sättas i
rörelse åt något håll, medfölja sillstimmen passivt den vattenmassa,
som omsluter dem. Drifves nu detta vatten in mot den
bohuslänska kusten, så blir det godt sillfiske, men om de hydrografiska
förhållandena gestalta sig annorlunda, så att föga eller intet af detta
vatten kommer in mot kusten, blir sillfisket därefter. Detta gällde
mera förr än nu, enär sillfisket då hufvudsakligen bedrefs med s. k.
landvadar, väldiga notar, med hvilka sillstimmen stängdes in i
ijordarna. Numera bedrifves det viktigaste sillfisket ute till hafs med
s. k. snörpvadar, stora flytande notar, som hopdragas kring
sillstimmen. Detta fiskesätt har under de senaste åren tagit stort uppsving
genom användningen af fotogen motorer och därigenom framkallat en
betydlig tillverkning af sådana, t. ex. i Lysekil, där vårt lands stör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
