Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terna mot Jönköpings län, ntgöres till väsentlig del af lierg,
grusåsar, sandmoar och mossar; blott 9 % at’ dess ytvidd äro odlad mark.
Närmast norr om Kinds härad ligga Ås och Redvägs härader, som
hvila på samma slags berggrund som Kind, nämligen järngnejs,
och äro minst lika högländta, men likväl ha en åkerareal af 19
Orsaken härtill är antagligen, att dessa trakter ligga strax söder om
Falbygdens siluriska bildningar och därför ha långt mera kalkrik
jordmån än Kinds härad. Att Marks härad, beläget närmast
väster om Kinds, är långt mera uppodladt än detta, förklaras däraf
att Viskans bördiga dalgång tillhör Marks härad.
I Dalsland är skillnaden i afseende på den odlade markens
omfattning högst betydlig mellan å ena sidan den under högsta
marina gränsen liggande, till mer än halfva sin ytvidd odlade
Dalboslätten (Sundals härad 5(5 % åkerjord) och å andra sidan de till
större delen ofvan nämnda gräns belägna bergstrakterna i
landskapets inre och västra delar, där exempelvis Vedbo härad blott har
10 % odlad mark. Nordals härad ligger delvis på slätten utmed
Vänern och har därför 30 % odlad mark; motsvarande siffra för
Valbo härad, som bland annat omfattar en bred, öppen dalgång med
sedimentära jordarter, är 23 °i. De olika dalsländska bergarterna ha
gifvit upphof till synnerligen växlande jordmån i afseende på
bördighet. Den lättvittrade lerskitfern alstrar en synnerligen fruktbar
mark, under det att de områden, där t. ex. kvartsit utgör
berggrunden, äro utomordentligt sterila och därför ouppodlade.
Emellertid bilda dessa bergarter ett sådant virrvarr, att icke en enda
socken, än mindre något härad, kan sägas öfvervägande höra till
någotdera af dessa bergarters utbredningsområden.
1 afseende på skörderesultatet inom länets olika delar faller det
genast i ögonen, att Väne härad, som inom ’ väs tgötadelen har största
arealen odlad mark, nppgifves lämna den svagaste afkastningen.
Möjligt är doek att jordbruksstatistikens siffror äro mer än vanligt,
osäkra för detta härad. Är ofvannämnda förhållande
öfverensstäm-mande med verkligheten, så kan åtminstone jordmånens
beskaffenhet ingalunda bära skulden, utan orsaken ligger antagligen i att
åkerarealen pr brukningsdel inom detta härad är dubbelt så stor
som länsmedeltalet. Ett område med relativt höga skördesiffror
bilda de till hvarandra gränsande Ås, Gäsene, Marks och Vedens
härader. Inom de bägge förstnämnda utöfvar otvifvelaktigt
grannskapet till de siluriska bildningarna inom Skaraborgs län ett
välgörande inflytande; detta försvagas inom de bägge senare, men här
tillkommer i stället industriens påverkan.
Äfven på Dal återkommer samma förhållande mellan åkerareal
och afkastning. Det till mer än halfva sin areal uppodlade
Sundals härad gifver mycket svaga skördar, under det att i Valbo hä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
