Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
järnbruken i länets nordligaste del är Bångbro (Nya Kopparbergs
bergslag) det förnämsta. Den zinkmalm, som brytes vid Åinmeberg
(Sundbo härad), nedsmältes icke i Sverige, utan exporteras till
Bel-gien.
Bland länets urkalkstenar ha naturligtvis många funnit
användning för masugnarnas behof, och äfven för bränning af kalk brytes
kalksten af detta slag. En hithörande bergart, Ekebergsmarmor
(Glanshammars härad), har under de senaste åren brutits till
bygg-nadssten, hvarpå Dramatiska teatern i Stockholm lämnar exempel.
Af öfriga urbergarter har blott lerskiffern vid Grythyttan ekonomisk
betydelse; den användes till takskiffer. Viktigare äro do
kambrisk-silnriska bergarterna, särskildt kalkstenen, som vunnit användning
till åtskilliga stenhuggeriarbeten och brännes i ej obetydlig mängd
för såväl teknikens som jordbrukets behof. Till de viktigaste
kalk-stensbrotten höra Yxhult (Hardemo härad), Lanna (Edsbergs härad)
jämte åtskilliga andra, de flesta inom sistnämnda härad. Till bränsle
i kalkugnarna nyttjas alunskiffern. Den kambriska sandstenen bar
hittills blifvit föga använd; den brytes doek exempelvis vid Sjötorp,
öster om Örebro. Någon cementfabrik har ännu icke anlagts, oaktadt
tillgång på både kalk och lera finnes.
Den odlade jordens fördelning är synnerligen ojämn;
härads-siffrorna variera mellan ,‘5 och 56 % af hela arealen. Minsta
åkervidden ha naturligtvis de högländta och morfin täckta
bergslagstrak-terna i länets nordvästra del. Kit kunna räknas Grythytte och
.Hällefors, Nya Kopparbergs samt Nora och Hjulsjö bergslager med
en åkerareal af 3—7 % af hela ytvidden. Därnäst följer Lindes oeh
llamsbergs bergslag, som till en del sträcker sig ned på slättbygden
i Mälardalen, med 11 %, oeh Karlskoga bergslag, som delvis
omfattar slättbygden i Vänerns bäcken, med 16 %. De tre härader,
Edsbergs, Sundbo och Grimstens, som ligga dels pä Tiveden och
Kilabergen och dels på Närkesslättens sedimentära jordarter, ha en
åkerareal af 15—2.’! af hela ytvidden. Alla öfriga härader ligga
till största delen på slätten oeh ha därför uppodlats’till minst 26 %.
De trakter af dessa, som äro rikast på kalkhaltiga jordslag, äro mest
odlade, men alla härader utom ett omsluta såväl kalkrika som
kalkfattiga trakter, och den siffra, som angifver häradets relativa
åkerareal, blir derför ett medeltal mellan bägge. Blott det lilla Hardemo
härad ligger helt och hållet inom de kalkrika jordarternas område,
dess åkerareal är också den högsta i länet, nämligen 56 %.
Afkast-ningen pr ytenhet är i medeltal för hela länet jämförelsevis låg; af
hela det mellansvenska låglandets område ger blott Värmlandsslätten
mindre spannmål per hektar. Säkerligen orsakas detta i någon mån
däraf, att slättbygdens märgellager blott sällan äro åtkomliga, utan
oftast täckas af yngre, relativt djupa och kalkfattiga leror. Lägst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
