Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(lär deras största utbredningsområde sträcker sig mellan Västerås
och Köping. Graniter af olika slag äro länets allmännaste
bergarter. Leptiter och dem närstående bildningar hafva rätt stor
utbredning i länets nordvästligaste del från trakten norr om Norberg
ned till Eiddarhyttan. Som vanligt omsluta dessa bergarter
malm-och kalkstensförekomster, nämligen i Skinskattebergs socken i det
liknämnda bergslaget och i Norbergs och Västanfors socknar i
Gamla Norbergs bergslag. Ojämförligt viktigast är Norbergs
gruf-fält, som har en största utsträckning af 7—8 kilometer och
hundratals grnfvor, naturligtvis till stor del numera utbrutna.
Närbesläktade bergarter utbreda sig äfven väster och sydväst om Sala.
Här omgifva de länets största bildning af urkalksten, och denna
innesluter i sin tur en betydande massa blyglans.
Morän är den allmännaste jordarten inom länets nordliga delar,
men ju längre mot söder man kommer, desto mindre
sammanhängande blir dess utbredningsområde därigenom att leror inkräkta på
detsamma och till allt större del öfvertäcka moränen. I afseende
pä sin sammansättning visar den sig vara ganska nära beroende af
berggrunden och följer därför i allmänhet dennas växlingar. Då,
säsom redan är nämndt, blott urbergarter förekomma inom länet, och
den hithörande kalkstenen är mycket svårförvittrad, är följden
där-af den att moränen oftast saknar kalkhalt. Bland lerorna har
is-hafslera mycket stor utbredning, enär blott några obetydliga delar
af länets längst i nordväst belägna trakter höja sig ofvan högsta
marina gränsen, som t. ex. vid Norberg ligger 183 meter öfver den
nuvarande hafsytan, men till följd af att yngre bildningar
aflag-rats ofvanpå denna lera, går den sällan i dagen ute på öppna
slätten, utan vanligen blott vid foten af berg- eller moränkullar, eller
där något vattendrag skurit sig ned genom de yngre lerorna. Dess
undre lager äro ofta starkt kalkhaltiga, men dock i mindre grad
än motsvarande bildningar i Uppsala län, h v il ket säkerligen beror
pä det större afståndet från de numera försvunna siluriska
bildningar norr om Uppland, som förlänat märgeln i särskildt de norra
delarna af detta landskap en så hög kalkhalt. Att orsaken är denna,
antydes äfven där af att kalkhalten inom Västmanlands län i stort
sedt aftager frän öster mot väster. I länets södra del når märgeln
fram till Köping, men i dess nordvästliga trakter saknas den
alldeles. Ofvanpå ishafsleran hvila yngre leror, af livilka
österajö-leran bildar det öfversta lagret. Den är en vanligen bördig, men
till följd af sin styfhet svärbrukad jordmån.
Torfmarkernas areal har beräknats utgöra 9 :i % af hela länets.
De saknas i allmänhet på slättbygden i söder, men äro desto
vanligare i mera nordliga trakter. Såväl kärr som mossar förekomma,
men de förstnämnda äro icke på långt när så allmänna eller god-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
