Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
striellt aiseende lia skogarna uppe i bergslagsliäraderna, såsom
lämnande råvara för kolning till hyttor och bruk.
Af Västmanlands läns hela areal utgöras 24 % af odlad jord.
1 afseende på dess fördelning inom länet råder stor skiljaktighet
mellan dess olika, delar, särskildt mellan dess nordvästra oeh
sydöstra hörn. De bägge härader (Skinskattebergs och Gamla
Norbergs bergslager), som utgöra det förstnämnda af dessa områden, ha
delvis legat ofvan högsta marina gränsen och ha jämförelsevis
obetydliga arealer af sedimentära jordarter. Följden liäraf är, att deras
åkermark blott utgör 8 % af hela ytvidden. Däremot liar hela det
senare, diagonalt motsatt belägna området legat under hafvets nivå,
hvartill kommer, såsom följd af det östliga läget, större kalkhalt
hos områdets leror. Hit höra Ytter-Tjurbo, Siende och Tuhundra
härader, som äro mera uppodlade än länets samtliga öfriga härader;
deras åkerarealer uppgå till 41—43 % af hela ytvidden. I öfrigt
varierar åkerarealen mellan 16 och 32 j£; lägst i denna grupp stär
Våla härad uppe vid Dalälfven, hvilket i likhet med graunhäradet
i Uppsala län (örbyhus) till större delen utgöres af stenbundna
moränmarker.
Variationerna mellan olika härader i afseende på
skörderesultatet äro icke särdeles stora. Minsta afkastningen pr hektar torde
Våla härad lämna, men de tre härader, Ytter-Tjurbo, Siende oeh
Tuhundra, som ha största åkerarealen, synas icke stå särskildt högt
beträffande alkastningen, möjligen en följd däraf att
brukningsdelarna äro för stora; dessa tre härader ha nämligen, jämte Norrbo,
högsta medelstorleken pr gärd inom länet. En fullkomlig motsats
till denna slättbygd, af naturen gynnad, men synbarligen något
vanvårdad, utgöra de bägge bergslagshäraderna. De ha de minsta
brukningsdelarna inom länet, och antagligen såväl i följd häraf som
emedan de industriella anläggningarna erbjuda god afsättning för
jordbruksprodukterna, ger deras åkerjord en afkastning, som hör till
den högsta inom Västmanlands län. Till det gynnsamma
resultatet af potatisodlingen i dessa trakter bidraga otvifvelaktigt äfven
deras mera grusiga mark och högre nederbörd, i hvilka afseenden
de bilda en motsats till slättens styfva leror och torrare
sommar-väderlek.
1 afseende på kommunikationer är Västmanlands län mycket väl
utrustadt, både till lands oeh vatten. Sveriges näst Göta kanal
längsta kanallinje, nämligen Strömsholms kanal, följer Kolbäcks-ån
pä hela dess väg genom länet upp till brukstrakterna pä bägge
sidor om gränsen mellan Kopparbergs och Västmanlands län. På
grund af dess obetydliga bredd- och djupdimensioner har kanalens
betydelse likväl ingalunda blifvit den afsedda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
