Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äIfvens flodområde, men ligga utanför länets gränser. En hel del
sågverk finnas dock, t. ex. vid Domnarfvet, Näs och Avesta. I nära
samband med sågverken stå flera af länets trämassefabriker, t. ex.
Domnarfvet (Kvarnsveden) och Avesta. Grycksbo pappersbruk är
sedan gammalt välkändt.
Länets bägge största älfvar (Östra och Västra Dalälfven) och
deras förenade nedre lopp äro naturligtvis af stor vikt såsom
förbindelsevägar genom sina dalgångar, såsom flottleder och på grund
af den vattenkraft de erbjuda. Åtskilliga af vårt lands största
anläggningar af sistnämnda slag drifvas af Dalälfven, t. ex.
Kvarnsveden och Domnarfvet, Bullerforsen, Avesta och Moekfjärd.
Kraften användes till största delen vid de redan förut nämnda järn- och
pappersbruken.
Gäfleborgs län.
Den ojämförligt största delen af berggrunden inom detta län
består af gneis, i allmänhet grå och granatförande. I jämförelse
härmed har granit ej synnerligen stor utbredning; den uppträder
blott inom södra Gästrikland samt i Orsa finnmark och den
angränsande Los socken. 1 denna finnmark förekommer dessutom porfyr,
hörande nära tillsammans med Dalarnes öfriga porfyrer.
Hälleflint-gneis uppträder inom länet på tvänne olika håll, nämligen dels i
Hamrånga socken (Ockelbo tingslag) vid Bottniska vikens kust, och
dels på gränsen mot Dalarne, liufvudsakligen i Torsåkers socken
(Ofvansjö tingslag). Denna bergarts utbredning har icke ringa
betydelse, enär den på samma sätt som i mellersta Sveriges öfriga
bergslagstrakter rätt ofta åtföljes af lager af urkalksten samt
malmer af olika slag. Hamrånga sockens hälleflintgneis är i detta
af-seende af mindre vikt, enär den är jämförelsevis fattig på såväl kalk
som malm; däremot finnes i Torsåkers socken god tillgång på
bägge-dera. Äfven i Hälsingland finnes några kalklager, dock af ringa
betydelse.
Inom Storsjöns flodområde i Gästrikland ha kambrisk-silariska
bergarter stor utbredning. Allmännast är kambrisk sandsten, som
visserligen blott på några få ställen är funnen i fast klyft, men
däremot är synnerligen allmän i form af lösa block. Silurisk
kalksten förekommer vid Gäflebnkten, dock endast på ett par ställen.
Af de lösa jordlagren hafva moränbildningarna den största
utbredningen. De täcka vanligen berggrunden så fullständigt, att man
stundom pä långa sträckor blott finner sådant grus, men ingen berg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
