- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VI : Geografiska betingelser för näringslivet /
106

(1912) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

häll gående i dagen. Det iir egentligen blott inom dalgångarna
samt i kusttrakterna, som andra jordslag öfvertäcka morängruset
och bilda markens yta.

Vid slutet af istiden lågo högst betydliga delar af länet under
det dåtida haivets yta; högsta marina gränsen inom länets sydligare
delar ligger nämligen omkr. 180 och i dess norra omkr. 260 meter
ofvan den nuvarande hafsytan. Ishafslera och -sand lia därför
ganska stor utbredning inom de trakter, som ligga under denna nivå.
På några ställen är ishafsleran starkt kalkhaltig; dylik märgel
tillhör företrädesvis sydöstra delen af Gästrikland, trakten mellan Gälle
och Dalälfven; uppenbarligen hafva siluriska bildningar inom detta
område före istiden haft större utbredning än den nutida, i det
föregående omnämnda obetydliga förekomsten. De högst liggande
af-lagringarna af ishafslera med något större utbredning äro trakterna
kring Ljusnan i Färila socken. 1 jämförelse med leran har sanden
mindre utbredning och äfven underordnad praktisk betydelse. Ofvan
-på de glaciala bildningarna utbreda sig Ancylus-sjöns och
Litorina-hafvets aflagringar, hvilka sistnämnda nå minst 80 meter ofvan den
nutida hafsytan. Litorinaleran äger inom länets mera lågländta
trakter ganska stor utbredning och är där den vanliga åkerjorden.

Af länets hela areal utgöras omkring 13 % af torfmarker. De
största mossarna äro att finna i Gästrikland, som ju är mera
låg-ländt och iiackt, under det att i Hälsingland mossarna ligga mera
sammanträngda mellan bergen. De senare torde i allmänhet vara
af bättre beskaffenhet, enär de vanligen äro rikare på mineralämnen,
som det nedrinnande vattnet från angränsande höjder tillfört dem.
Gästriklands mossar erbjuda riklig tillgäng på råvara för
torfströ-tillverkning, men hafva hittills i blott ringa grad tagits i anspråk.
Att bränntorfstillverkningen inom detta skogrika län skall vara
obetydlig är ju naturligt.

Länets nordvästra delar äro mycket högländta; flera toppar nå
här mer än 600 nieter öfver hafvet, men från dessa trakter sluttar
landet tämligen jämnt ned mot det småkulliga kustlandet. T
klimatiskt afseende råder därför en utpräglad skillnad mellan de västra
trakterna med deras hårda vintrar och korta somrar och
kusttrakterna med blidare vintrar och längre somrar, särskildt hvad
efter-sommaren beträffar. Af nattfroster har länet i allmänhet mindre
olägenhet än öfriga delar af Norrland.

Af länets bergarter ha några fått industriell användning.
Sålunda förekommer nära Kilafors järnvägsstation en röd gneisgranit,
af hvilken de flesta ornamenten ä Riksdags- och Riksbankshuset äro
utförda. Den mellan Gäfle och Storvik förekommande sandstenen
användes i ganska stor skala för tillverkning af kvarnstenar,
trappsten, byggnadssten m. m. Exempel på dess användning lämna bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emugeograf/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free