Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säga. att skillnaden är större mellan de östliga och västliga än
mellan de nordliga och sydliga delarna, eller med andra ord, att en färd
från kusttrakterna upp mot fjällen leder genom mera olikartade
trakter än en resa från de sydligaste till de nordligaste
kustområdena. I allmänhet torde kunna sägas, att kusttrakterna erbjuda för
jordbruket gynnsammare klimat genom särskildt, under hösten
förlängd vegetationsperiod, tack vare det i Bottniska viken
magasinerade värmeförrådet. Längre inåt landet blir faran för h östnatt froster
större, dock med undantag för områdena kring de stora sjöarna, som
för dessa trakter spela samma viktiga roll i klimatiskt afseende
som Bottniska viken, om än mindre utpräglad.
Den industriella användningen af länets berg- och jordarter är
synnerligen obetydlig; det är så godt som uteslutande genom
jordbruket de blilva af ekonomisk betydelse. Den odJade jordens areal
är mycket ringa, icke fullt l-s % af länets hela ytvidd. Högst
betydande skillnader råda mellan de olika delarna; från kusttrakterna,
där Umeå socken med 9 % åker representerar länets maximum,
minskas den odlade jordens areal inåt landet mot fjälltrakterna, där
Horsele med 0-o7 n aker utgör minimum. Följande socknar torde
böra räknas till de marina kustsedimentens område, nämligen
Nord-mal ing, Umeå, Vännäs, Säfvar, Bygdeå, Nysätra, Löfånger, Burträsk,
Skellefteå och Byske; deras relativa åkerareal varierar mellan :!t.
och 9 % samt utgör i medeltal (>•« %. Öfriga socknar utom
fjällsocknarna höra till skogslandets moränområde; deras åkerareal växlar
mellan 0-:> och 2 « *«; medeltalet är O? "». Till fjällsocknarna räknas
Stensele, Tärna, Sorsele, Vilhelmina och Dorotea med blott Oi af
arealen uppodlad.
I afseende pä skördeutbytet blir ordningsföl jden mellan bygderna
i stort sedt densamma, d. v. s. de nedom marina gränsen belägna
socknarna, som ha den relativt största åkerarealen, lämna äfven de
rikligaste skördarna. Bland de socknar, som ha den största
åkerarealen och äfven lämna den högsta afkastningen pr hektar, märkas
Nysätra, Löfånger, Vännäs och Byske. Ett undantag bildar
Burträsk, en gammal jordbrnkssoeken, med enligt uppgift mycket klena
skördar. Orsaken härtill torde vara svår att finna, då såväl
jordmån som klimat äro gynnsamma och brukningsdelarna icke äro
abnormt stora, om ock bland de större inom detta län. Mycket svag
är afkastningen inom fjällsocknarna, där för öfrigt så godt som
uteslutande potatis och korn odlas. Mjölkproduktionen pr ko är
dock högre än inom skogslandet, antagligen en följd af de goda
betena på fjällsluttningarna, under det att de magra skogsbetena
frambringa den lägsta mjölkproduktionen inom länet. I medeltal
för hela länet är skörden af spannmål och potatis blott obetydligt
lägre än i Jämtlands län, oaktadt såväl jordmån som klimat äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
