Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IKK FKANS KEMPE, STOCKHOLM.
17
hufvudsak exportera hyllade varor, snickeriarbeten etc., men öfverallt utom i
England mötes den af prohibitiva tullsatser. Sannolikt hade på sin tid dessa
tullar på förädlade trävaror kunnat förhindras, men var regering var icke
vaken och nu är det för sent, ty en hel industri, baserad på våra plankor,
hattens och oliyflade bräder, har vuxit upp i de tullskyddade länderna, och
denna industri skulle störtas, om tullarna borttogos. (I Tyskland hade vi
möjligeu kunnat få bort dessa tullar, därest vi vetat att göra den tyska
järnindustrien beroende af våra malmer). Så vidt jag kan finna måste därför vår
trävaruindustri för mycket lång tid framåt nöja sig med att exportera största
delen af sina produkter som halffabrikat. Vi borde ock exportera endast
papper i stället för cellulosa eller slipmassa, men vi möta samma hinder.
Det är endast England, som icke har tull på papper, inen fara är, att om
vi försökte att dit exportera endast papper, så skulle t. o. m. detta frihandels
vänliga land slå om, ty där finnas mycket stora industrier, som lefva af
förädling af vår cellulosa och slipmassa.
Våra vattenfall äro icke lätta att montera och kunna i det afseendet ej
uthärda jämförelse med de norska. Att försvåra vår konkurrens med Norge
genom att lägga särskilda afgiftcr på vattcnfallskraften vore helt säkert
detsamma, som att förhindra utnyttjandet af alla de stora norrländska fallen, ty
med de förhållanden, vi hafva i Norrland, inåste dessa fall användas till
storindustri. För närvarande kunna vi knappast använda dem till annat än
framställande af slipmassa, men blir den elektriska malmsmältningeu och
stålberedningen verklighet, då finnes för dessa full användning. Måtte det
svenska folket ha nog sans att icke lägga hinder i vägen för en industri, som
kunde blifva rent. af storartad!
Vi få heller icke glömma att beskaffenheten af våra naturliga hjälpkällor
är sådan, att ofantliga kapital kräfvas för deras tillgodogörande. Sålunda
skulle en rationell och fullständig utveckling af vår järnindustri, baserad på
elektrisk malmsmältning, helt säkert kräfva milliarder kronor.
Man må dock icke begära, att staten skall understödja industrien. Den
skall växa fram af sig själf och från början lära sig att stå på egna fötter.
Härigenom blir den endast desto kraftigare. Men hvad man har rätt att
fordra är, att staten icke försvårar eller omöjliggör våra industrier. Det
förstnämnda har den gjort med trävaru-, cellulosa- och grufindustrien i
Norrland. ehuru våra största rikedomar finnas där. Man kan ej gärna tänka sig
något mera kortsynt.
Enligt min åsikt lida vi sålunda af mycket svårhotliga grundfel, och mitt
missmod bäröfver är desto större, som jag inser, att det folk, som icke på
ett förnuftigt sätt vill tillvarataga sina resurser, är dömdt till undergång, i
all synnerhet om detta folk är ett litet folk. Det går ej längre att blott
sofva. Vakna vi icke, komma andra nationer att tillgodogöra sig våra rikedomar.
Af det föregående torde ilfven framgå, huru omöjligt jag anser det vara
att åstadkomma en hastig utveckling af industrien för att därigenom hindra
emigrationen. Efter allt jag förstår, kan detta mål icke på mycket långa
tider uppnås, kanske först 0111 ett eller annat sekel och efter svara
pröf-ningar. Till dess sågc jag oj ogärna, att en del af våra ungdomar
utvandrade, blott dr. xrille återkomma, när de lärt något. Wandcr- uud
Lehr-jahre äro för oss svenskar mer behötliga än för andra nationer.
Som Ni finner, llerr Doktor, är min mening, att stora förändringar
måste äga rum, för att Sverige skall gå en ljus framtid till mötes.
Stockholm den 1 maj 1909.
Frans Kempe.
2—iOOOli7. Kmigrationsutredningen. Bilogn XIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
