- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIX : Industri och handel /
18

(1910) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svenska Handelskammaren i London.

Enligt Eder i cirkulärskrifvelse af sistlidne april månad framställda
lie-gäran, att Svenska handelskammaren i London skullo taga
emigrationsspörs-mdlct i öfvervägande, har Kammarens styrelse vid flera sammanträden
ingående diskuterat detta ämne och heder härmed få afgifva följande
yttrande.

Den numera allmänt godtagna åsikten, att emigrationen står hindrande
i vilgen för ett lands normala utveckling och sålunda menligt inverkar på
dess välstånd, torde i stort sedt icke kunna jäfvas, allra minst när det gäller
ett folkfattigt land som Sverige. Då emellertid idealet för ett folks välstånd
i materiellt hänseende nödvändigtvis sammanfaller med att hvarje enskild
individ äger fullgod bärgning, är det klart att emigrationen icke utan vidare
får fördömas, liåder fattigdom och brist bos on afsovärd del af befolkningen
i ett land. måste den snarare anses berättigad.

Nekas kan icke heller, att emigrationen inom viss begränsning medför
bestämda fördelar för landet. Ilvad de svenska emigranterna vidkomma,
ådagalägga de, efter omplanteringen i de nya förhållanden utlandet bjuder,
merendels så utmärkta egenskaper, både hvad karaktär och arbetsförmåga
beträffa, att de väsentligt bidraga till höjandet af Sveriges anseende bland
världens öfriga folk. Själfva bli de dessutom uppryckta och få, icke sällan
till sin egen öfverraskning, ögonen öppna för, att de i grund och botten duga
till långt mer, än någon förr kunnat ana.

Hvad utvandrade icke-kroppsarbetare beträffar, vill Kammaren till en
början endast påpeka, huru utomordentligt viktigt det är för Sveriges handel
och industri, att ba svenska, med hemförhållandena väl förtrogna,
representanter spridda öfver hela världen.

Vid behandling af emigrationsspörsmålet tränger sig till en början
frågan fram, om hvad som kan och bör göras dels i syfte att draga största
möjliga fördel af emigranternas inflytande och verksamhet i utlandet, dels
att till fosterjorden återbörda dem, som därtill kunna vara benägna. I
England är man van att betrakta utvandrare till kolonierna såsom banbrytare
för hemlandets kultur och export — såsom integrerande delar af nationen,
på hvilka inga ansträngningar äro slösade förgäfves, om därigenom
solidari-tetskänslan med fosterjorden hos dem bevaras. Hade allvarsamma och
planmässigt anlagda bemödanden i samma riktning gjorts från Sveriges sida,
skulle i dag köpstarka svenska kolonier på ett aktningsbjudande sätt utöfva
sitt inflytande till fromma för svensk industri och för svensk export till de
mest aflågsna iänder. Det är icke möjligt att numera återvinna livad som
genom tanklös likgiltighet gått förloradt, men Kammaren anser sig göra rätt
i att påpeka ett missförhållande, hvars rättelse i framtiden bör kunna bli af
största betydelse för Sverige som exportland.

Äfven om med rätta kan sägas, att det sedan urminnes tider brinner en
åtrå i svenskens blod att se sig om i världen och söka lyckan i främmande
land, torde dock hufvudorsaken till emigrationen få anses ha legat i
svårigheten att finna verkligt lönande utkomst i hemlandet. Därtill kommer
alltjämt det i många fall olidliga tvångsregemente, som utöfvas af fackföreningarna
hemma. Dessa föreningars sträfvan att med afseende på
produktionskvautite-ten hälla arbetareklassens samtliga medlemmar nere på samma niva som de
sämstes ibland dem, alstrar utan tvifvel missförnöjsamhet och drifvor många
dugliga arbetare ur landet. När dessa senare så finna, att begäfning och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuindhand/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free