Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att stipendicmedlen i stället kunde användas i form af premier åt dem, som.
efter fullbordad utländsk praktik, antaga platser i Sverige.
Don svenske emigranten bar i sin ungdoin åtnjutit en dyrbar uppfostran
på det, allmännas bekostnad och kan sålunda sägas häfta i skuld till
samhället för ett motsvarande belopp. Ehuru staten visserligen icke far
tillmätas rätt att senare ntkriifva detta skuldbelopp, kan dock ifrågasättas om icke
emigranten för tyeit framtida räkning före afresan borde deponera någon
del däraf i hemlandet, sa att, när och om han återvänder dit, penningarna
jämte upplupen ränta stå till hans förfogande. Med skäl kan frågas
huruvida icke en bestämmelse i detta syfte från svensk synpunkt måste anses
rimligare, än att svenska emigranter tvingas medföra svenska penningar till
utlandet. Utan ett visst kontant belopp i fickan få de i regel icke landstiga
vare sig i England eller Förenta Staterna.
Ehuru Kammaren tillfullo inser att åtskilligt kan anföras emot denna
tanke, särskildt med stöd af politiska hänsyn, vågar den dock uttala en
förhoppning om att förslaget icke tillätes oheaktadt förfalla, utan fastmer
upptages till uttömmande behandling i hemlandet.
Som exempel på förslagets utvecklingsmöjligheter tillåter sig
handelskammaren påpeka huru välgörande, ur sparsamhetssyupunkt, det för
utvandraren skulle vara att veta sig i hemlandet äga begynnelsen till ett hopsparad!
kapital, särskildt om räntan vore god och det hela under statens garanti.
Medan det erfordras att alla til! huds stående medel tillgripas för att
åvägabringa en verklig förbättring i nu rådande förhållanden, anser
Kammaren emellertid att ingenting i högre grad skall kunna bidraga därtill än
genom att pä näringarnas alla områden frammana förutsättningarna för en
bättre allmän ekonomi, nämligen: större arbetsintensitet och ökad
varuomsättning, särskildt med utlandet.
Med hänsyn till den stora procent jordbruksarbetare emigrationen årligen
kräfver, förmodar Kammaren att Edra undersökningar på detta område varit
särdeles ingående. Om det förhåller sig så, som danska landtbrukare lära
hålla före, att Danmarks öfverlägsenhet öfver Sverige inom jordbruks- och
mejerihandteringen beror på dess frihandelspolitik och dess vidt utgrenade
kooperativa system, borde frågans behandling uppenbarligen icke tillåtas stanna
vid en officiell utredning. Kammaren anser sig emellertid ieke kompetent
att yttra sig på detta område.
Hvad arbetsintensiteten i våra svenska verkstäder beträffar, måste det
anses ovedersägligt att densamma står på lägre nivå än i utlandet.
Orsakerna härtill äro att finna dels i hristen på god detaljorganisation och
dugliga förmän, dels, sasom redan antydts, på ett kortsynt och i alla afseendon
förkastligt ingripande i individens arbetssätt och produktionsförmåga från
fackföreningarnas sida. Arbetaresammanslutningarnas berättigande erkännes
numera allmänt, men innan fackföreningarna i Sverige kommit till insikt om
nödvändigheten att förändra sitt sträfvande eftér >högsta möjliga betalning
för minsta möjliga arbetskvantitet» till en uppriktig åstundan att gifva full
valuta för denna högsta möjliga betalning, verka de i direkt opposition till
arbetareklassens lifsintressen och samhällets ekonomiska välstånd.
Ilär tarfvas alltså en genomgripande reform, som säkerligen på ett
värdefullt sätt skulle befrämjas genom planmässigt anordnade, tilläfventyrs af
staten bekostade, föreläsningar i populär form landet rundt.. I sammanhang
härmed kan väl ifrågasättas huruvida icke ett upplysningsarbete af antydd
art borde inrymmas redan i folkskolans lärokurser, särskildt pointerande det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
