Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svårare för oss att uppfostra dylika personer än det visat sig vara för Tyskland,
ett land som numera anses såsom Englands största konkurrent på. alla områden.
Dess industri och storhandel äro dock ännu ej 40 år gamla ocli ha tillkommit i
vår tid. De började genom engelska förbindelser pä transatlantiska hamnar.
Tyskland har inga nämnvärda egna kolonier oeh ägde inga transatlantiska
affärshus, när dess industri oeh handel började röra på sig.
Genom idoghet, sparsamhet och små förtjänster å alla händer började
de introducera sina varor genom engelska hus, och dessa hade gifvetvis
intet intresse af att meddela sina afuämare om ursprungsorten af de varor de
förde. De gingo därför i kolonierna som engelskt gods. Under tiden fingo
unga tyskar anställning på engelska kontor såväl i England som på
transatlantiska platser, desto lättare som de vanligtvis arbetade hårdare än sina
engelska kamrater, med mindre löneanspråk och större kunskaper.
Det konservativa handolsstandet i England började emellertid draga
öronen åt sig, allt efter som den tyska handeln ökade sig samt så småningom
började försöka konkurrera på egen hand, och det slutade med en ny engelsk lag,
bestämmande att ursprungslandet skulle uppges å allt gods som importerades
till Storbritannien och dess kolonier. I stället för att, såsom afsikten var,
skydda engelska varor blef verkan den motsatta. Transatlantiska köpare,
hvilka trott sig köpa engelska varor, funno, att de i många fall köpt tyska
artiklar, och då de tyska köpmännen förstodo att begagna sig häraf, uppstodo
under årens lopp stora tyska handelshus ej endast i England utan på alla
de stora transatlantiska platserna. Dessa handelshus äro af den betydenhet,
att de konkurrera mot de största engelska, och då de medföra sin nations
medfödda egenskaper af idoghet och billigare arbete samt nöja sig med
mindre afkastning å livarje artikel och i dess ställe lägga an på masstillverkning,
är det oj något att undra på, att de gått sä enormt framåt.
Nu liar England mycket att lära af Tyskland. Nn tager det senare
initiativer, och det förra måste följa med, huru förödmjukande det än må kännas.
Sverige kan göra likadant i mindre skala och göra sig oberoende såväl
af tyska som engelska mellanhänder.
KöpmamiaiitbildiiiiiKcn. Uppfostra våra köpmansämnen ä den bana de
skola beträda, och skicka dem sedan ut i världen, samt tag vara pä dem,
så att de stå till sitt eget lands disposition, när de äro färdiga!
Pä detta sätt få vi ämnen till våra handelschefer på transatlantiska
platser och kunna sätta in dem i våra egna affärer att poussera vår egen
industri och vår egen handel.
Ett handelskompani sådant jag tänker 111ig det, nämligen bildadt, af dem
af vära stora industrimän, som sinsemellan enas 0111 principen, blifver i
tidernas längd ej allena. Andra af våra industrimän följa sedan exemplet och
bilda nya bolag, och sa småningom göra vi oss på detta vis oafhängiga af
mellanhänder och tillgodogöra oss själfva de två å tre förtjänster, som
hittills ödats bort på mellanhänder. Ett af hufvudvillkoren för dylika
Handelskompanier är, att de göras så, att de på båda hällen kunna finansiera de
affärer de afslnta.
I samband med ofvanstående vill jag påpeka, att de Handelskompanier
jag tänkt mig, naturligtvis skola hafva sin verksamhet på transatlantiska
platser och ej i Europa, livarest vår industri bäst betjänas af agenturer,
såsom nu är fallet.
Masstillverkning. Genom de rapporter, som efter hand kunna väntas från
vår industris egna handelsbolag, återstår det sedan för våra industriidkare att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
