Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvar och en på httfvmikontorct hör veta och känna, att det heror på
honom själf att få befordran.
Genom att bilda ett handelskompani med tillräckligt kapital underlättas
finanseringen betydligt.
Våra exportörer kanna troligen med lätthet ordna trasseringen, och
handelskompaniet blir i stånd att på platsen lämna sina goda köpare kredit
enligt gällande kutym, hvarförutan stora affärer ej blifva möjliga.
En af de orsaker, iivarför Sveriges export på Österlandet blir lidande,
ligger nog till stor del i svårigheterna att ordna finanserna mellan
afskep-pare och emottagare.
Denna svårighet afiägsnas betydligt genom ett handelskompani med
tillräckligt kapital.
Det faller af sig själft, att våra direkta ängbåtsförbindclscr rned Asien.
Sydafrika, Australien och Argentina skulle vinna betydligt genom att vår
export gick genom egna händer samt genom de returfrakter som rimligtvis
i en framtid kunna förväntas, så snart som våra handelskompanier kunna
ägna sin tid åt afskeppning till Europa af gångbara varor.
Till sist vill jag påpeka, att samarbetet emellan elever,
utexaminerade vid Stockholms Handelshögskola, och dylika af mig föreslagna
handelskompanier bör blifva ytterst intensivt samt att. de senare kunna och böra
sätta de förra i tillfälle att på praktisk väg tillämpa den erhållna teoretiska
erfarenheten.
Fred. Löwenadler.
Disponenten A. Henrik Göransson, Sandviken.
Jag har på sin tid emottagit. Edert cirkulär af april månad, jämte
Herr Doktor G. Sundbärgs broschyr om Emigrationen, hvilken jag behörigen
genomläst.
I allmänhet förefaller det mig att den är hällen i en väl pessimistisk
färgton och att de svenska förhållandena icke äro alldeles så dåliga som de
därnti skildrats, eller att den stora emigrationen bör direkt hänföras till
bakvända förhållanden här hemma.
För att citera ett par exempel så anser Doktor S. beträffande
jordbruket, att kvantiteten af våra jordbruksprodukter är alldeles för liten,
och jämför oss med Tyskland samt anför vid denna jämförelse, att, ehuru
mer än hälften af den tyska befolkningen lefver af industri, så tillverkas där
mera spannmål pr inb. än i Sverige.
Det torde vara orätt att vid denna jämförelse endast tänka på huru stor
del af befolkningen är jordbrukunde, utan att taga någon hänsyn till klimatet.
Siffrorna äro ju icke så ofördelaktiga när Dr S. själf uppgifver att vi ännu
1900 producerade mera pr inb. än Tyskland, särskildt om hänsyn tages till
klimatet. Om man likställer Skåne med Tyskland i klimatiskt hänseende,
och hade en större del af landet lika som Skåne, så kan man nog vara
Öfver-tygad om att vår jordbruksbefolkning bättre skulle försvara sin plats bredvid
Tysklands, då vi ännu på 1800-talet kunde uppvisa så pass godt resultat.
Vid sådana stora frågor som det här gäller om betyder nog icke ett
decennium så mycket, och förhållandena kunna nog växla åt andra sidan igen,
åtminstone tyckes den omständigheten att vi för 15 år sedan tillverkade så
mycket mera per individ än nu, och då sjunkningen icke beror på att
inbyggareantalet växt för hastigt, antyda att det finnes möjlighet till förökning igen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
