Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTTLANDS IIANDELS- OCII SJÖFARTSKAMMAKE.
35
hafva funnits 9 fullvuxna, flickor af 20 emigranter, och do komma ej från en
ort där arbetarnes förhållanden aro så dåliga att de ej kunna sätta bo, utan
jag fruktar att de ej vilja det.
Flickorna veta alltför väl att de i Amerika mycket lätt uppnå en bättre
social och ekonomisk ställning, än som vanligen kommer dem till del som
arbetarehustrur i Sverige, och därför söka de sig ut.
.lag tror att särskild uppmärksamhet bör egnas åt denna sak, ocb skulle
anse det vara riktigt att hela kontingenten af ogifta kvinnliga emigranter
emellan 15 ocb 30 år ställes för sig vid sidan af den öfriga emigrationen, såsom
tillkommen af särskilda skäl som icke stå i direkt sammanhang med den
verkliga arbetarefrågan.
Jag bar tillåtit mig här anföra en del uppgifter, som hafva det
värdet att de utgöra verkliga fakta ur det praktiska lifvet, ocb därför
möjligen kunna vara af nytta för dem som skola söka botemedlet för vår stora
emigration, ett arbete om hvilket jag emellertid icke anser mig befogad att
närmare yttra mig utan gärna öfverlämnar åt andra.
Sandviken den 19 augusti 1909.
A. Henrik Göransson.
Gottlands Handels- och Sjöfartskammare.
Vår moderna folkvandring, emigrationen, beror gifvetvis af en mångfald
anledningar. Att dessa i hufvudsak äro af yttre, framför allt ekonomisk art,
kan ej betviflas. Men lika visst är, att yttre anledningar ej varit eller äro
de enda; de ba ej haft karaktären af nödtvång. Man masto därför antaga
andra, djupare liggande orsaker, grundade i själfva folklynnet, och för en
rätt uppfattning af emigrationsproblemet är af vikt att äfven beakta dessa.
Hos svenska folket finnes sedan gammalt, ett äfven ty rsdrag med riktning
mot det främmande och okända. Det har under tidernas lopp framträdt på
olika sätt, i vikingatågen, i storhetstidens bragdlynne o. s. v., och har i våra
dagar tagit form i utvandringslnsten. Tidigt framträdande hos vårt folk är
äfven en stark individualistisk läggning, en ömtålig själfständighetskänsla. Bom
har svårt att foga sig i hvad den med rätt eller orätt uppfattar som ett
tryck. Helst under utvandringens tidigare skede utgjorde detta lynuesdrag
en högst väsentlig faktor. Mot Sverige med dess »ämbetsmannavälde», dess
på börd och bildning grundade »klasskillnad», en naturlig följd af gammal
kultur, satte man det >fria» Amerika, där »alla äro likas. Erfarenheten lärde
nog, att det ej var så helt med det nya landets frihet och jämlikhet, men
dels är penningens klasskillnad, som i Amerika gäller mest, i alla händelser
mer demokratisk än den. som grundas på födsel eller i ungdomen förvärfvad
bildning (äfven det en bördsförmån), dels omöjliggjorde den stora olikheten i
förhållanden hvarje verklig jämförelse. I samband med det individualistiska
draget står böjelsen för partikularism med däraf följande brist pä enande
fosterlandskänsla, en brist som allt för ofta framträdt i vår historia, t. o. m.
då yttre fara bort böja sinnena samman. De närmaste orsakerna äro å ena
sidan olika kynnen hos de särskilda provinsernas innebyggare, hufvudsakligeu
betingade af skiljaktiga yttre förhållanden i vårt vidsträckta, glest befolkade
land, å andra sidan en på politiska, längre fram sociala och ekonomiska
förhållanden grundad klassmotsättning.
Ofvanstående innefattar hvad man kallar de inre förutsättningarna för
emigrationen och anger målet för en folkuppfostran, som med framgång vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
