- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIX : Industri och handel /
37

(1910) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GOTTLANDS HANDELS- OCH SJÖFARTSKAM MARE.

37

följande växelverkan gjort sig i betydlig män gällande, och vära konstnärer,
författare och vetenskapsmän producera med en teknisk säkerhet,
målmedvetenhet och — ej minst — ymnighet, som måste kallas europeisk. Satsen om
de ofullgångna anlagen håller oj längre streck.

Förhållandet är det samma pä det ekonomiska området. Men erfarenhet,

blick och rutin i detta afseende m&sU komma senare. Har kräfves en
betydligt liingre och intimare bekantskap med företeelser af motsvarande art i
främmande land, och det gäller en insikt, som utlandet helst ville
undanhålla oss.

Härtill framträda nu särskilda svårigheter för värt vidkommande. Ej
att vi äro ett litet folk — Danmark har ej hälften af vår numerär, och dess
export af förädlade produkter inbringar mer än vår export af rfiiirnnen —
utan att vi äro ett litet folk i ett vidsträckt land, och att detta land,
jäm-fördt med Danmark och äfven Tyskland, i naturförhållanden, näringskällor,
möjlighet till samfärdsel är så ytterst olikartadt — en världsdel i smått.

1 dessa omständigheter ligger väl alltså svaret på den frågan hvarför
>vär ekonomiska utveckling är så svag och långsam, att den ej kan uppbära
en folkökning, som bland andra nationer i våra dagar betraktas som den
normala*. Vi behöfva mer tid äti de länder, som ligga närmare till och äga
mer lättillgängliga och likartade ekonomiska förutsättningar. Men det är
fara i dröjsmålet, och vi inåste, innan det blir för sent, af förcg&ngsfolken

lära, hvad vi behöfva -— ej i första rummet tekniska metoder och
uppfinningar, ty härntinnan ha vi lärt mycket och kunna lära andra, utan sättet

att göra allt detta vinstgifvande. Aterinflyttning af utvandrare bör upp-

muntras och underlättas med syfte att draga nytta af deras vunna
erfarenhet.

livad som kräfves här hemma i betraktande af lundets säregna för-

hållanden är främst en noggrann utredning om särskilda trakters naturliga
näringskällor, den olika arten af dessa och de äfven efter ortsförhållandena —
lämpliga sätten för deras tillgodogörande. Att regeringen ägnar en mer
omedelbar uppmärksamhet åt hithörande ting är ett gifvet. önskemål. För
Gottland tränger jordbruket till en ordnande och stödjande hand. Med

rationell atveckling och skötsel kunde det föda en väl dubbelt så stor
befolkning. Mycket är därvid att lära af småbruket i Danmark.
Egnahemsrörelsen torde därför ha ett rikt verksamhetsfält på ön. Af lika vikt är
fiskets upphjälpande genotn pekuniärt understöd och förbättrade metoder.

I allmänhet synes Sveriges ekonomiska utveckling böra gå i riktning
emot en mer eller mindre bestämd specialisering för de olika landsdelarna.
Det andra (och viktigaste) villkoret är stark sammanslutning inom de
särskilda näringsgrenarna för ömsesidigt stöd, för undvikande af skadlig
konkurrens och för ett kraftigare och mera målmedvetet uppträdande på den
utländska marknaden.

En oerhörd vikt ligger härvidlag på våra kommunikationer, helst deu
inhemska omsättningen på grund af landets stora utsträckning och den olika
arten af dess produkter måste få en synnerligt stor betydelse. Hos oss om
någonstädes gäller, att ett väl utveckladt och ändamålsenligt ordnadt
kommuni kationsväsen är det. ekonomiska, lifvets mäktigaste häfstång. Så äro ock för
vår export talrika och direkta förbindelser ett önskemål framför andra.

En riktig åsikt är utan tvifvel att industrien af våra näringar är den
mest ntvecklingsmöjliga. Detta innebär natnrligen på intet vis ett
åsidosättande af de öfriga, minst jordbruket. Ett dylikt missgrepp har ju ock
förut, i vår historia på ett eftertryckligt sätt bestraffat sig. Och ensidighet i
fråga om näringslifvet strider för öfrigt, såsom ofvau är framhållet, mot vårt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuindhand/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free