- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIX : Industri och handel /
39

(1910) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SUNDSVALLS HANDELS- OCH SJÖFARTSNÄMND.

39

j det nya landet. En i det svenska folklynnet inneboende lust att komma
ut och se sig omkring i världen torde vid planläggande af färden öfver
Atlanten äfven hafva varit en betydelsefull omständighet.

Äfven sociala missförhållanden hafva bidragit till den aldrig sinande
utvandringsströmmen. Genom socialismens utbredning allt mor och mer har
arbetets frihet kränkts och arbetarens själfständighet hotats. Trycket från
det socialistiska partiet har till slut blifvit för den arbetare, som icke hyllat
dess läror, olidligt. Kör att undgä alla trakasserier, hvarför han här i landet
varit utsatt, beslutar han sig för att utvandra till Amerika, där hau väntar
att finna den arbetsro, som förvägrats honom bär hemma. En tryggande
arbetarelagstiftning i vårt land sknlle därför vara af behofvet påkallad. En
annan omständighet, som gör sitt till att folk lämnar landet, är svårigheten
att i Sverige förskaffa sig erforderliga kunskaper i handel och industri. Det
finnes nog vilja att arbeta, men de nödiga insikterna för ett framgångsrikt
sådant saknas, och dessa måste då sökas i främmande land.

Beträffande jordbruket i Norrland, i afseende å såväl sädesodling som
boskapsskötsel under de senare årtiondena, så torde det ej vara tvifvel
under-kastadt, att jordbruket icke gått framåt i den grad, som varit önskvärdt.
Anledningen härtill torde vara att söka i flera omständigheter. Dels lägga
de klimatiska förhållandena hinder i vägen för ett rationellt bruk af jorden,
dels är å de flesta orter jordmånen underhaltig samt jorden svårarbetad, och
dels yppas svårigheter, hvilka blifvit större år från år, att få för jordbrukets
skötsel erforderliga arbetskrafter, enär dessa i stället söka sig till det
industriella fältet, där större löner äro att påräkna. Några oöfvervinneliga
hinder för jordbrukets uppryckning i Norrland torde emellertid icke
förefinnas, men sknlle härför förutsättas, bland annat, att den landtbruk
idkande befolkningen bibringades större kunskap i till jordbruket hörande
ämnen och att hos jordbruksarbetaren förnöjsamhetskänslan finge större insteg.
En god sak för vinnande af ett godt resultat i frågan vore ock inrättande af
s. k. småbruk.

Att industrien i vårt land ej nått den utveckling, att den står på samma
höga ståndpunkt som den gör i flera andra europeiska länder, synes bero på
flera samverkande orsaker, hvaribland i främsta rummet kunna nämnas landets
brist på eget kapital och svårigheten att nedbringa tillverkningskostnaden.
Härtill kommer ock, beträffande den inhemska afsättningen, att vårt eget
uppland är för litet, för att någon större afsättning af de olika produkterna
där kan påräknas, samt beträffande exporten, att andra länder, England dock
undantaget, omgärdat sig med skyddstullar. En annan omständighet, som
gör att industrien ej fått det uppsving, den med landets rika möjligheter i
(len vägen oljes borde hafva fått, äro de i vårt land ständigt inträffade
strejkerna vid de industriella etablissementen, hvilken omständighet å ena sidan
afskräcker kapitalisten från att nedlägga sitt kapital i industriens tjänst och
å andra sidan gör särskildt den utländske afnämaren betänksam att inlåta
sig i affärsförbindelser med industriidkarne här i landet med dess oroliga
arbetarebefolkning.

Till sist vill Handels- och Sjöfartsnämndcn, till bemötande af i cirkulär
-skrifvelsen förekommande yttrandet, att ingen förädlingsindustri växt upp i
Sundsvalls trävarudistrikt, utan att distriktet endast fortsatt med sin enda
näringsgren, nämligen den att exportera råvara, blott erinra därom, att under
senare åren i Sundsvalls omnejd uppstått fem träsliperier, en sulfatfabrik,
fem sulfitfabriker, däraf dock en ännu icke fullt färdig, ett pappersbruk och
tre lådfabriker, af hvilka en af synnerligen stor omfattning, samt flera hyflerier.
Vidare hafva under samma tid här i distriktet försök gjorts med industriella

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuindhand/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free