- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIX : Industri och handel /
48

(1910) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stockholms Handelskammare.

Af de olikartade förhållanden, till hvilka man har att taga hänsyn, då
det gäller att bedöma orsakerna till utvandringen från vårt land, har
Handelskammaren af naturliga skäl egnat sin uppmärksamhet företrädesvis åt de
faktorer, som äro af ekonomisk art; och dä Ni i detta afseende särskildt
framhållit den stora betydelsen af den svenska industriens utveckling till
massproduktion, har Handelskammaren så mycket hellre ansett sig böra till
en början upptaga donna fråga till skärskådande, som äfven enligt
Handelskammarens uppfattning en fullt lifskraftig utveckling af industrien endast kan
ske genom en allt mera genomförd öfvergång till masstillverkning.

Vår industri har under de senare decennierna haft att uppvisa en i
mänga afseenden glädjande utveckling. Såväl tillverkningsvärde som
arbetareantal inom de flesta branscherna af redan förut befintlig industri hafva vuxit
betydligt, och nya industrigrenar hafva uppstått och utvecklat sig till en i
åtskilliga fall mycket hög ståndpunkt. Till detta förhållande torde väl i
främsta rummet hafva bidragit det allmänna ekonomiska uppsving, som, med
undantag för vissa krisår, alltsedan slutet af 1870-talet varit rådande öfver
så godt som hela världen, men i sin mån torde äfven förhållanden, som varit
speciella för vårt land, hafva medverkat. Sålunda lärer det ej kunna
förnekas, att det tullsystem, som hos oss infördes i slutet af 1880-talet, föranledt
en ökning i den industriella verksamheten inom landet.

Emellertid synas vissa omständigheter gifva vid handen, att den svenska
industrien icke öfver hufvud taget äger den inre styrka, som är erforderlig
för att, i synnerhet i fråga om massproduktion, kunna bestå i konkurrensen
med de stora industriländerna. De statistiska uppgifterna öfver behållningen
af den industriella verksamheten utvisa icke samma glädjande framåtskridande
som siffrorna för produktionsvärde och arbetareantal, ett förhållande som
synes innebära, att vår industri har att kämpa med allt för stora omkostnader,
något som är s& mycket betänkligare, då densamma till stor del arbetar med
upplänt kapital, som skall förräntas och amorteras. Det synes ej heller
innebära tecken till styrka, då vid den nu pågående revisionen af tulltaxan
från industriens representanter framkommit ett snart sagdt enstämmigt kraf på
ökadt tullskydd, under det att man snarare velat hoppas, att de tullar, som
i nära ett fjärdedels sekel varit tillämpade hos oss, numera skulle kunnat
undergå någon reduktion som följd däraf, att de industrier, som under denna
period åtnjutit skydd, tack vare detta borde hafva nppnätt en sådan
utveckling, att tullskyddet skulle kunnat minskas.

I betraktande däraf, att vår industri sålunda synes arbeta med allt för
höga omkostnader, och att dessa måste täckas genom höjda försäljningspriser,
livilka skola åstadkommas genom en ytterligare stegring af tullskyddet, torde
industriens utveckling till massproduktion — särskildt då afsättningen gäller
inhemsk marknad — böra försiggå med en viss försiktighet.

Detta blir så mycket nödvändigare på grund af den förlamande inverkan på
hela vårt näringslif, som utöfvas genom de ständiga och kapitalförödande
konflikterna mellan arbetsgifvare och arbetare, likasom äfven genom åtskilliga bland
de åtgärder, hvilka pä senare tiden dels genomförts dels endast ifrågasatts i den
välmenta afsikten att skydda arbetarne och landets naturtillgångar mot inbillade
öfvergrepp och missbruk från de stora industriella företagens sida. För att en
verklig storindustri skall kunna utveckla sig. måste den kunna basera sin
verksamhet på ett vida större afsättningsområde, än livad vårt glest befolkade
land i och för sig kan erbjuda. Men på den stora världsmarknaden utanför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuindhand/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free