Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE.
4‘»
vårt lands gränser mötes den svenska industrien af konkurrenter, hvilka i
fråga om säviil kapital som arbetskraft firo vida förmånligare situerade än
vi. För att. under ofvan antydda forhållanden kunna bestå i denna
konkurrens erfordras, att vår industri begränsar sig till sådana branscher, för hvilka
inom vårt land finnas alldeles speciella förutsättningar, hvaremot ett
experimenterande med industriella företag inom alla möjliga branscher endast torde
leda till förlust af kapital och arbete äfvensom till ott onödigt fördyrande af
konsu nationen.
F<)r att den svenska industrien skall kunna arbeta sig fram till verklig
storindustri, fordras enligt Handelskammarens mening ytterligare, att äfven
den svenska handeln uppnår en vida högre utvecklingsgrad än för närvarande,
så att den kan kraftigare än hittills understödja industrien. I vårt, lands
ekonomiska utveckling bar industrien hittills senom tullsystemet intagit en
allt för ensidigt gynnad ställning; och då densamma det oaktadt ännu i
många afseende företer en viss svaghet, så synes detta ådagalägga, att ett
ensidigt gynnande af industrien genom tullar icke år nog för att åstadkomma
en verkligt sund ekonomisk utveckling. Det är därför Handelskammarens
bestämda uppfattning, att en allmännare höjning af näringslifvet hos oss icke
kan komma till stånd, med mindre kraftiga åtgärder vidtagas för att befrämja
själfva handeln. Vi hafva i detta afseende de mest talande exempel i våra
närmaste grannländer: Danmark och Tyskland. I synnerhet förtjänar att,
uppmärksammas, hurusom i det senare landet, trots dess genomförda
protek-tionism, tullagstiftningen ändock i hög grad tager sikte på att genom lämpliga
tullanordningar bereda den utrikes handeln den rörelsefrihet som för
densamma är ett, oeftergiHigt villkor.
Försåvidt alltså utvandringen från vårt land är att väsentligen tillskrifva
orsaker af ekonomisk art, är det Handelskammarens åsikt., att. densamma
bäst motverkas genom en sund utveckling af näringslifvet efter hufvudsakligen
följande linicr:
en arbetarelagstiftning, som rättvist fördelar rättigheter och skyldigheter
mellan arbetsgifvarc och arbetare samt sålunda bereder arbetsmarknaden det
lugn, hvarförntan alit näringslif måste förtvina;
en näringslagstiftniug, som icke lägger onödiga band på den enskilda
företagsamheten, hvilken måste vara don drifvande kraften i all ekonomisk verksamhet:
tullskyddets begränsande till sådana industrier, som å ena sidan
ovillkorligen erfordra ett sådant och å andra sidan erbjuda nödiga förutsättningar för
att en fullt lifskraftig verksamhet också skall med tillhjälp af måttliga tull
satser kunna utveckla sig;
befrämjande af handeln hland annat genom att dels inom landet
med-gifva anordnandet af frilager och dylika institutioner med uppgift att bereda
handeln den största möjliga rörelsefrihet, dels ock medelst afslutaude af
handelstraktater icke blott tillförsäkra den svenska handeln en tryggad plats
på de utländska marknader, där den redan arbetar, utan äfven förskaffa den
ett alltjämt ökadt verksamhetsområde; samt
en i mån af handelns och industriens utveckling fortgående förbättring
af våra sjöfartsförhindelser med främmande länder, där detta kan ske utan
allt för stora uppoffringar.
Äfven om Handelskammaren ansett sig böra företrädesvis betrakta
emigrationen såsom en ekonomisk företeelse, vill Handelskammaren dock med
nngra ord beröra äfven ett par förhållanden af icke ekonomisk art, hvilka
härvidlag synas spela en framträdande roll. Visserligen torde orsakerna till
utvandringen i allmänhet vara att hufvudsakligen söka i ekonomiska
förhållanden, då arbetskraften helt naturligt söker sig dit, där den bäst betalas.
4—100057. Emigrationsutredningm. Bilaga XIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
