Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intresset och nSringsintresset, då man o fira r det senare för att tillfredsställa
mer eller mindre obestämda kraf från dem sorn anse sig förfäkta det förra.
Kammaren kan icke annat än beteckna den öfverdrifna aparsamheten med våra
naturprodukter och försvårandet af våra kraftkällors tillgodogörande såsom i
hög grad ägnade att kringskära möjligheterna för vår industriella utveckling.
Inom det kommunala lifvet möta vi i viss män likartade förhållanden.
I>ä en industri skall startas, läggas gärna alla slags hinder i vägen för
densamma både från förvaltningsmyndigheter och folkrepresentationer, vare sig
nu motståndet endast är uttryck för byråkratisk slentrian eller det verkligen
skall representera ett s. k. allmänt intresse. Industriföretaget betraktas ofta
som ett nödvändigt ondt, som ingen kommun vill uppmuntra till inflyttning.
Man jämföre blott detta med städernas kapplöpning om ett kasernetablissement,
och skillnaden mellan folkandan i värt land och exempelvis Amerika ligger i
öppen dag.
Att sedermera i det enskilda lifvet samma tendenser gå igen, anser sig
Kammaren knappast behöfva påpeka. Att handelns och industriens idkare
icke hos oss ha samma sociala ställning som i Amerika sammanhänger med
en i grunden olika uppfattning hos de båda folken 0111 värderingen af olika
slags arbete. Det är emellertid ovedersägligt, att den nation, hos hvilken
uppfattningen om det produktiva arbetets värde framvuxit samtidigt med
nationen själf, har ett ofantligt försteg framför den nation, som under sin
sträfvan att utveckla det industriella arbetet samtidigt har att bortarbeta en
historiskt grundad uppfattning om detta arbetes värde. Detta måste hafva
en hämmande återverkan på näringarna i deras förhållande hådc till det
offentliga och det enskilda lifvet. Den hänsyn man i realiteten visar handeln
och industrien, kontrasterar skarpt mot det tal man gärna för pä läpparna
om Sverige såsom ett industriens framtidsland.
Kammaren vill också med några ord beröra en politisk fråga, som i
viss mån står i samband med det här anförda, nämligen frågan om vår
ställning till den socialistiska rörelsen. Hitintills har denna rörelse hufvudsakligen
varit ett medel för arbetareklassens framryckande, men med hvarje är som
gått har den också allt bestämdare markerat sin st.räfvan att förverkliga det
ideal, som kallas statssocialismen.
Kammaren kan icke underlåta att framhålla såsom sin bestämda
uppfattning. att hvarje st.räfvan mot statssocialismen mäste skadligt återverka på
vårt ekonomiska lif. Afven om i andra länder denna form för näringsutöfning
kunde anses möjlig att tillämpa, är det otänkbart att den i värt land med
dess glesa befolkning, dess brist på koncentration, dess ensidiga naturtillgångar
kan finna användning till det allmännas nytta. Hos oss, om nagonstädes, är
det fara att undervärdera privatkapitalets betydelse eller det personliga
initiativets eggande kraft. Här, om någonsin, är det af vikt att vi med vakna
ögon bedöma våra säregna förhållanden och vara förutsättningar, innan vi i
vårt land gifva näring åt en för oss främmande sträfvan.
Hvad beträffar den andra sidan af den socialistiska rörelsen, dess
inblandning i arbetarnes fackliga sammanslutning, har denna rörelse genom sin
ansvarslösa ledning redan verkat hämmande på det industriella arbetet, 0111
den också genom sin disciplinerade förmåga i vissa fall haft en uppfostrande
betydelse. I intet land torde den socialistiska rörelsen ha tagit sådana former*
som hos oss, genom det hänsynslösa förtrycket, förföljelsepolitiken och
hat-sådden. Att bristen på arbetsro utgjort ett boaktansvärdt hinder för vår
industriella utveckling kan svårligen förnekas, liksom ej heller att en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
