Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afgifvet intyg. (¡oda kommunikationer och låga frakter bidraga naturligtvis
äfven väsentligen till att skuffa industrien billiga råvaror.
Arbetsfred. En af de allra viktigaste förutsättningarna för vår industris
bestånd och vidare utveckling anser kammaren vara alt erforderlig lagstiftning
rörande arbetsaftal med allra snaraste kommer’till stånd. Utan tvifvel finnas
bland emigranterna flere än man tror, hvillca just på gru,nd af osäkerheten
å den svenska arbetsmarknaden förmåtts att utvandra.
Arbetsskicklighet och arbetsintensitet. Krafvet a inrättandet af
tidsenliga yrkesskolor bör snarast tillgodoses. Äfven kan ifrågasättas, huruvida det
ej vore lämpligt att för unga arbetare, livilka visat sig särskildt dugliga,
inrättades stipendier för att i utlandet under viss tid utbilda sig inom angifveti
bransch. Af stipendiet borde eu del erhållas vid utresan och återstoden vid
hemkomsten. Hvad beträffar arbetsintensiteten tro vi ej, att det inom vår
storindustri numera är fullt sa illa ställdt med denna, som inånga fått för
sig. Förhållandena i detta hänseende torde vara stadda i förbättring, b vartill
bidrager ett alltmera genomfördt ackordsarbete, äfvensom arbetsgifvarnes
numera eftertryckligt häfdade rätt, — hvilken så småningom torde äfven af
arbetarne blifva allmänt respekterad, -— att leda och fördela arbetet, hvari
inbegripes rätten att afskeda den late och försumlige.
God ledning så väl i tekniskt soin merkantilt hänseende. Härutinnan
har nog brustit mycket, men under de senare åren har äfven här en
förändring till det bättre inträdt. Skickliga teknici hafva vi ju länge haft,
men däremot mycket få verkligt rutinerade verkstadsingenjörer, som
förstått att på ett förstklassigt men ändock billigt sätt organisera och bedrifva
en masstillverkning. Äfven beträffande fullt moderna försäljningsmetoder bafva
vi legat efter och göra det nog i viss mån fortfarande. Särskildt i fråga om
exportaflarer råder på många håll en förvånande okunnighet, då det är fraga
om export af andra industrialster än våra stapelartiklar, järn, trä, trämassa
och papper, där exporten har äldre anor, och förhållandena äro
tillfredsställande. Mänga lefva i den tron, att exporten skall bedrifvas enligt ett,
patenteradt recept, som åtminstone i pressen brukar taga den form, att den
ene eller andre skribenten förordar inrättandet af någon slags exportbyrå,
hvart.il] någon af våra konsuler påstås hafva gifvit. uppslag.
Kammaren ber här få påpeka, att lika viktigt som det är. att statens
tjänstemän på allt sätt söka vidtaga sådana åtgärder, som kunna underlätta
affärsmännens arbete, samt att de lämna alla möjliga upplysningar om
atfärs-och andra förhållanden a resp. marknader, lika viktigt är det, att de ej
själfva direkt ingripa och söka åvägabringa affärer på ena eller andra sättet,
ty härigenom kunna de åstadkomma mycken skada geuom bristande
sakkännedom,
Iiillisra frakter till lands och sjöss. Staten bör genom rikligt tilltagna
rederilån så mycket som möjligt understödja vära inhemska ångbåtslinjer,
särskildt sådana till utomeuropeiska hamnar, då det ju är af största vikt att
för så mycket som möjligt af såväl vår export som import, användes svenskt
tonnage. Genom direkta ångbåtslinjer till utomeuropeiska länder erhåller
exportören dels fördelen af den oftast något billigare frakten än vid
skepp-ning via kontinenten eller England, dels fördelen af att omlastning undvikes.
Äfven i frå ga om järn vägsfrakter kan mycket från statens sida göras
därigenom att med andra länder träffas fördelaktiga öfvorenskommelser om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
