- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIX : Industri och handel /
72

(1910) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fått anlita utländska exporthus, hvilket visserligen ej är en så stor olycka
som mången tror, hvilken ej i praktiken sysslat med exportaffärer. Att t. ex.
en köpman i Hamburg köper ett parti svenska varor för en utomeuropeisk
marknad från Sverige, i stället för att köpa det frän Tyskland, Belgien eller
England är gifvetvis för Sverige en fördel, men ännu bättre äfven ur
nationalekonomisk synpunkt bade det otvifvelaktigt varit, 0111 ett svenskt exportbus
utgjort mellanhanden. Det nr därför af inycket stor betydelse, att vi få ett
allt större antal svenska exportbus, hvilka liksom tyska och engelska
export-hus hafva till specialitet export till den ena eller andra marknaden, där de
upprättat filialer och så småningom vinna fast fot. Afsättningen af våra
industrialster vinner härigenom äfven en fastare grund, än om exporten
förmedlas af utländska exporthus, hvilka ej hafva nagon särskild anledning gynna
svenska fabrikat utan oftast hellre köpa det egna landets artiklar, om samma
fördelar erbjudas. Med en tidsenligt ordnad exporthandel och tidsenligt
drifven storindustri bör Sverige alltmer å världsmarknaden kunna upptaga
konkurrensen äfuen i sådana artiklar, där vi ej äro särskildt fördelaktigt
situerade såsom fallet är med t. ex. papper, arbeten af trä 111. m.

Kammaren inser sålunda ej, hvarför ej en exportindustri under nämnda
förhållanden skulle kunna upparbetas i t. ex. bomulls-, linne- och andra
textilvaror, hvarjämte exporten af järnmanufakturer bör kunna mangdubblas.
En verkligt stor export af fullt färdiga industrialster kan endast på detta sätt
vinnas. 1 detta sammanhang torde det ej vara ur vägen att erinra om
önskvärdheten af inrättandet af frilager och tullrestitutionsnpplag,
livarför-utom någon transitohandel ej kan upparbetas.

Beträffande krafvet på ökad köpmannabildning har under senare är sä
mycket skrifvits, att kammaren godt kan afsta frän att närmare ingå på
detta ämne. Den konstaterar med glädje, att vi här äro inne på rätt väg.
Kammaren tror emellertid, att handelsstipendierna böra omläggas så, att de
uteslutande blifva stipendier för idkande af praktiska affärsstudier i utlandet,
utan skyldighet för innehafvaren att »verka för afsättning af svenska varor i
utlandet», ty man kan ej gärna begära, ait, de unga män, som skickas ut,
skola vara kompetenta att göra detta på ett vederhäftigt och tillfredsställande
sätt, förrän de skaffat sig rätt många års erfarenhet. A andra sidan är det
af stor nytta, att unga män, som hafva nödiga förutsättningar, genom dessa
stipendier fä tillfälle i utlandet inhämta kunskaper och erfarenhet. Många
af våra handelsstipendiater misslyckades i börjau alldeles i sina sträfvanden
att skaffa afsättning för svenska varor å de områden, dit de förlagt, sin
verksamhet, hvilket synes helt naturligt, 0111 man betänker, hvad som brustit
i erfarenhet och kännedom om den nya marknaden, samt, äfven tager hänsyn
därtill, att af det stora antal svenska agenturer, hvarmed stipendiaten
belastats, åtskilliga absolut ej voro konkurrensdugliga. Ej få af våra stipendiater
hafva emellertid sedermera blifvit dugliga köpmän i utlandet och gjort den
svenska exporten stora tjänster.

Under de sista 10 aren har inom vårt land försiggått en verkligt
storartad utveckling inom vår industri och handel, och torde ett af de allra
viktigaste resultaten häraf vara det, at,t ett mera allmänt intresse för dessa
näringar börjat göra sig gällande. Detta allmänna intresse är en oerhördt
viktig faktor, ja kanske den viktigaste för industriens och handelns framtida
utveckling. En allt; större procent af våra ynglingar uppfostras till att egna
sig åt näringarna, och i motsats till hvad mången gång förr var fallet, börjar
man genast med sin utbildning för industri eller handel och öfvergår ej till
dem först efter att mer eller mindre hafva misslyckats på annat håll. Af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuindhand/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free