- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIX : Industri och handel /
75

(1910) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inånga ur ändtligcn lyckats förvärfva sig cn förmånlig plats, då dra de nya
unga svenska krafter öfver till sig in i de amerikanska arbetsverken, utan att
tänka pä, att strängt arbete och trägen idoghct skapar sin man cn plats,
hvarhelst lian än befinner sig, det må nu vara i Sverige eller i Amerika eller för
öfrigt hvar som helst. Det är ej för ro skull, som svensk-amorikanarne lagt
sig till med gulgrå hy och tärd t utseende, och de drag, hvarpå man vanligen

kannor igen dem, komma sig just ej af slöhet i arbetet. Hvad svensken vinner

i Amerika är ökad energi, ökad arbets- och yrkesskicklighet och ökadt intresse.
Där utvecklar den präktiga, intelligenta svenska stammen sina bästa sidor, och

där får svensken, hvad han mera sällan lägger sig till med här hemma, näm-

ligen denna storartade arbetsresultat åstadkommande driftighet, som är en absolut
nödvändig betingelse för all framkoniBt och utveckling. Och hvarför får han
den där, och hvarför har han så svårt att lägga sig till med den hemma i
Sverige? Jo därför, att i Amerika, där är kampen för tillvaron ofantligt
mveket hård»re och skonslöshcten ocrhördt mycket större. Man tvingas framåt
för att ej gå under. Mången reser kanske till Amerika för att få lindrigare
arbete. Ett absolut misstag. Här i Sverige skräm» de om handliugens
propaganda, de borde sannerligen tillämpa det litet mera inom det produktiva
arbetet. Det urartar ju rent af därhän, att man formligen är rädd för arbete

och betraktar det som ett ocrliördt ondt. Man behofver inte arbeta längre tid
eller arbeta tyngre, men man behofver arbeta med mera arbetsglädje och mera
intresse och utan tidsödande sträfva framåt, och var säker om, att en
arbetsledare ingalunda underlåter att befordra den, som genom driftighet, ifver och
intresse visar sin duglighet. Det är icke fråga om, att icke möjligheterna här
i Sverige äro lika stora som i Amerika, fast allmänheten ännu ieke fått ögonen
öppna härför. Förr i världen satte nog gamla inrotade fördomar större binder
i vägen for den framåt st räf vande här i Sverige än i Amerika, och än i dag
finns det ju kvar rester däraf här och hvar. Dessa kunna dock rödjas ur vägen
af den, som verkligen vill framåt, genom ihärdiga sträfvanden och ett förståndigt
och rättvist frnmhållando af egna förtjänster.

Det fordras endast att sätta i gång och låtit det bli driftighet och lif i
spelet, och man har ett ungt Amerika här i Sverige och behofver ingalunda
emigrera. Och vill man nu inte tillvarataga möjligheterna här i Sverige för

det egna fäderneslandets skull, för att det på ett värdigt sätt skall kunna stå

i jämbredd med andra notiouer, utan ovillkorligen vill öfver till Amerika för
att taga vara på möjligheterna där. så kunde man åtminstone för sin egen
skull stanna i det >gamla landet», ty sällan kan man komma till ett land, där
arbetsmarknaden är mera o?äker och tillfällig än i Amerika, där nöden är
bjärtare och skoningslösare, då den inträffar, och där arbetshumaniteten är så
liten. Klimatet ruinerar hälsan, och sjuklighet hör till ordningen för dagcu
kanske i ännu högre grad där än här.

Svenskar, som emigrerat som unga och sedan under årens lopp arbetat

sig upp i Amerika och som ingen erfarenhet ha om arbetsförhållendena här i

Sverige, dra af pur okunnighet om just dessa svenska arbetsförhållanden folk
öfver till Amerika, och dessa i sin tur resa, enär dc äro okunniga om de
amerikanska arbetsförhållandena och ofta nog äfven om de svenska.

Följande är en sak, som emigranten verkligen borde ha klart för sig: att
i Amerika pressar arbetaren upp sin lön icke genom tredska och motstånd,
genom öfverdrifna. ja, helt enkelt orimliga fordringar, utan genom intensivare
och noggrannare arbete, så att arbetsprodukterna kunna tillverkas billigare och
därigenom arbetarnes löneförmåner höjas. Som cn allmän regel gäller ock, att
arbetskoutrollen i Amerika är betydligt strängare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuindhand/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free