Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intryck och blifva inpräntad© att just genom arbete går vägen till bättre
lcfnads-omständigheter.
L. ¿>—w.»
IIL
»Såsom min åsikt angående orsaken till emigrationen från Sverige till
Amerika får jag nämna:
1) De inbillade fördelar Amerika bar att erbjuda i ekonomiskt och i
synnerhet i politiskt hänseende, en föreställning hos folket i allmänhet, som uppstår
genom öfverdrifna skildringar från äldre emigranter;
2) De verkliga fördelarna, som hufvudsakligast bestå i proportionerligt
lägro lcfnadsornkoBtnuder med ty åtföljande större ekonomisk behållning på
motsvarande lefnadsstamlard;
3) Det allmänna missnöjet med allt det bestående samt öfvertygelsen att
man får det bättre hvar som helst utom hemma. Missräkningen och ångern
kommer mestadels för sent.
Det amerikanska skolväsendet är också grundadt mera med hänsyn till
samhörighetskänsla samt till individens utveckling för det praktiska. Som den
unge amerikanaren för sitt förvärfsbegär knappast ger sig tid att skaffa sig
mer än en ytlig utbildning i de lägre skolorna, finnas inrättade s. k.
korrespondensskolor, från hvilka en stor procent skaffa sig grundlig kännedom
inom sitt speciella yrke. Många ingenjörer och affärsmän ha på så sätt
för-värfvat alla sina kunskaper.
H. A. r^-u
IV.
alivad jag anser vara orsaken till svenskarnas emigration:
Orsakerna åro flera, men för att fatta mig så kort som möjligt vill jag
nämna blott en såeom svar till deuna del af frågan, och hvilken orsak är
den största med afseende på de yngre utvandrarna, nämligen »Reslustan*.
Det ligger en stor sanning uti, hvad en af våra största svenskar sjöng:
»Vid femton år blef stugan mig trång, där jag bodde med moder min.
Att vakta på getter blef dagen så lång» o. s. v. Det svenska folklynnet är oj
danadt för tråughet och enformighet, ty den storslagna svenska naturen alstrar ej
sådant. Svensken måste ut i cirkulation för att utbildas till duglighet. I annat
fall bildas hos honom den högsta grad af småsinne och afundsjuka. Reslustan
och Amerikafeber angripa ungdomen då fostringen blir slapp och
ointresse-randc.
Det är få, som utflytta till Amerika eller andra länder, som tänker stanna
därute hela sitt lif. Men för en del går det ganska bra att slå sig ut
därute och deras reslusta har blifvit tillfredsställd och därför stanna de kvar.
Andra åter skulle så gärna vilja återvända till Sverige, men kan det ej. Det
går lättart- att låna medel i Sverige för att utflytta till utlandet, än att i
utlandet låna medel för inflyttning till Sverige. Mången gång har jag bevittnat
därute i Amerika do mest hjärtslitande sorger och längtanskval att återgå till
fosterlandet, både hos yngre och äldre personer. Och i denna sorg går mången
en för tidig död till mötes.
Värnplikten har ju mången sagt varit skulden till de yngres emigration.
Men »kronvrak» och flickor de emigrera också. Visserligeu ha många föräldrar
tillåtit sina söner att resa utomlands för att slippa fullgöra den värnplikt, som är ålagd
sveusk medborgare. Detta visar ju bristande fosterlandskärlek eller bristunde
käuuedom om värnpliktens syften. Dock torde värnpliktstjänsten kunna
reformeras, så att den blir till samma nyttiga betydelse för Sverige som tyskarnas är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
