Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges Allmänna Sjöfartsförening, Stockholm.
Styrelsen har ieke haft anledning att behandla emigrationsfrågan i dess
helhet, utan föredrager att, enligt Eder i skrifvelsen gifna anvisning, söka
fäsla uppmärksamheten på de särskilda synpunkter rörande emigrationen,
hvilka i första rummet framställa sig för sjöfartens målsmän.
Det är gifvet, att, liksom det ej kan vara likgiltigt för jordbruket, såsom
näring hetraktadt, lika litet som för landet i dess helhet, att ärligen stora
skaror jordbruksarbetare, ofta i sina hästa år, lämna landet för att bosätta
sig i Amerika, lika litet måste det ur den svenska sjöfartens synpunkt, och
indirekt för landet vara likgiltigt, om ett större antal svenska sjömän ärligen
lämna tjänsten ombord i svenska fartyg för att vare sig utvandra till Amerika
eller taga tjänst i grannländernas, företrädesvis Englands handelsflottor.
För att kvarhålla den jordbrukande och inom industrien arbetande
befolkningen inom landet har från statsmakternas sida redan begynt att
vidtagas kraftiga mått och steg, framför allt genom upprättande af den s. k.
egnahemslänefonden.
Genom enskildt initiativ suppleras detta arbete framgångsrikt af ilen för
icke så länge sedan bildade Nationalföreningen mot emigrationen.
Bildandet af eget hem ställer sig för sjömannen, åtminstone under hans
tidigare verksamhetsskede, något annorlunda än för jordbrukaren och
industriarbetaren.
För sjömannen gäller ju i regel, åtminstone nu för tiden långt mera än
förr, att han har sitt hem ombord i den skuta, där han för tillfället seglar.
Först sedan han kommit i en befälhafvares ställning cllcr erhållit annan
be-fälspost eller ock pä sin sjötjänst gjort besparingar, torde för honom, såsom
regel, fråga kunna uppstå om att skaffa sig eget hem på egen grund.
Liksom statsmakterna bafva låtit sig angeläget vara att bereda alltjämt
ökade skaror af landets innebyggare tillfälle att bilda eget hem i land, torde
med skäl den frågan kunna framställas:
Kunna statsmakterna icke jämväl tänkas hafva en uppgift att fylla,
då det gäller att åt svenskt sjöfolk samt åt Sveriges sjövana
kustbefolk-ning bereda ökade möjligheter att stanna ombord i svenska fartyg och
ytterligare tillfällen ål de till sjölifvet längtande ungdornarne att få segla
under den blågula flaggan, i stället för att, såsom så inånga tusen
hittills gjort, af brist på tillfredsställande möjligheter’ härtill, behöfva taga
tjänst, på en annan nations fartyg och därmed icke. allenast beröfva det
egna landet frukten af de kostnader, som detta redan fått vidkännas för
deras uppfostran, utan jämväl öka andra länders konkurrensmöjligheter
gent emot vår egen sjöfart?
För visso har denna synpunkt icke varit främmande för statsmakterna,
dä Kiksdagcn pä Regeringens förslag vid Here tillfällen anvisat milliontals
kronor till utdelning af så kallade rederilån; och säkert är väl också, att
dessa rederilån i sin mån bidragit icke blott att öka den svenska
ångbåts-Hottans tonnage, utan jämväl att kvarhålla ett större antal svenska sjömän
i svensk kofferditjänst, än som eljest kommit att i denna tjänst kvarstanna.
Nyss liar antydts, att rederilånen så godt som undantagslöst tilldelats
ångfartygsrederier, om ock fall gifvits, då ett rederi för segelfartyg i fart på
allägsnare farvatten samt på sistone ett pråmfartygsrederi (Stockholms
Transport- och Bogseringsaktiebolag, hvilket idkar trafik så godt som uteslutande
på svenska hamnar och Östersjön) blifvit tilldelade sådana lån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
