Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Komraitteradcs utredning har gifvit vid handen, att då i ett enstaka (all
redaren för ett nybyggdt mindre segelfartyg begärt att komma i åtnjutande
af rederilån, hans ansökan af Kommerskollegium afvisats, förmodligen af det
skäl, att det fartyg, för hvilket ansökan 0111 lån sattes i fråga, icke tillverkats
vid svenskt varf, utan nybyggdes i utlandet, i detta fall i Danmark.
Styrelsen förbiser icke, att rederilånefonden, enligt, af Kungl. Maj:t den
18 december 1903 utfärdad nådig kungörelse, hufvudsakligen är afsedd för
friimjande af farten till utrikes orter och särskildt å aflägsnare farvatten, och
att därjämte företräde under i öfrigt likartade förhållanden bör gifvas åt så-
dant rederi, som låter bygga sina fartyg vid svenska verkstäder.
Då ingendera af dessa bestämmelser emellertid utgjort hinder därför, att
rederilånen i öfvervägande grad hittills tilldelats rederier, hvilka från utlandet
inköpt vare sig där nybyggda men mestadels äldre lastångare för fart icke
pä aHägsnare farvatten utan hufvudsakligen pä Nordsjön och Östersjön, så
synas de af Kungl. Maj:t meddelade bestämmelserna ieke heller böra utgöra
hinder därför, att rederilån kunna med gagn för det allmänna i ganska
vidsträckt mån sökas af och beviljas ät rodarne för de större och mindre
segelfartyg, hvilka alltjämt till stort antal uppehålla den utrikes sjöfarten
företrädesvis till de oss närmast liggande länderna, och hvilkas däck trampas af
en i förhållande till fartygets tonnage långt större manskapsstyrka, än soin
kan vinna sysselsättning pä de stora linicångarne eller pä de jämväl till dessa
våra närmaste grannländer i regeln gående vanliga lastängarne.
Af bifogade utredning framgår, att antalet i senaste upplagan af
Kom-mcrskollegii skeppslista upptagna, för den svenska handelsflottan nybyggda,
registrerade segelfartyg under senaste femårsperioden år 1904—1908, utgjorde
106, med ett sammanlagdt tontal af 8,555 bruttotons och med en
besättnings-styrka af omkring 430 man. Allenast ett ringa fåtal af dessa nybyggda fartyg
är byggdt vid utländska varf, hvarför, glädjande att nämna, denna del af
sjöfartsnäringen synes i alldeles väsentlig grad anskaffa sitt nya tonnage från
svenska varf och alltså gifva arbete åt svensk industri och svenskt handtverk.
En jämförelse rörande relativa manskapsstyrkan i förhållande till tontalot
på dessa fartyg och på de stora transoceanska linieångarue är verkligen ägnad
att väcka åtskilligt begrundande.
Ostasiatiska liniens ångare sCanton» och »Pekings hafva, enligt nyss
nämnda skeppslista, bruttotontal af respektive 4.344 och 4,411 tons, eller
tillsammans 8,755 bruttotons. De kosta såsom nybyggda cirka. 2.000,000 kronor,
och deras besättningsstyrka utgör på bägge fartygen tillsammans 70 man.
De nyssnämnda 106 likaledes nybyggda segelfartygen hafva tillsammans
ett bruttotontal ungefär lika med de bägge linieångames, deras sammanlagda
nybyggnadspris utgör icke fullt 1,700,000 kronor, men de gifva sysselsättning
ombord åt och fostra sjömanskap hos mera än sex gånger så inånga sjömän
och befälspersoner som de bägge, dyrare linieångarue.
I syfte att förebringa utredning om, hvilka summor, i händelse af
rederi-låns beviljande åt detta slags fartygsrederier, skulle behöfva komma i fråga,
hafva från samtliga sceniska sleeppsvarf af ifrågavarande slag uppgifter af
kommitterade infordrats öfver dessa fartygs nybyggnadspris, samtidigt med att
kommitterade jämväl anhållit om uppgift å besättningsstyrkau å dessa fartyg.
Af utredningen framgår, att hela kostnadssumman för de nybyggda 106
fartygen icke utgjort mera än omkring 1,690,000 kronor, det vill säga
omkring 340,000 kronor om året i medeltal.
Därest alltså redcrilån hade blifvit sökta af alla ifrågavarande rederier,
hvilket ju i sig själft ilr ett orimligt antagande, så skulle denna viktiga del
af Sveriges sjöfartsnäring kunnat komma i åtnjutande af rederilån till sin
6—100057. Kmigrationsutredningen. Bilaga XIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
