Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därmed afhjälpa folkbristen. På våra skogar behöfva vi ännu mycket folk,
som emellertid måste kunna köpa sin mat billigare. Hiirtill skall säkerligen
spannmålstullarnas afskatfandc bidraga. Staten och de större bolagen borde
upplåta egnabemslägenlieter på billiga villkor, eller kanske helst gratis. Så
betydelsefull är nämligen denna norrländska kolonisationsfräga, att dess
realiserande troligen blir en af grundförutsättningarna för hela Norrlands
framtida väl. Staten såsom största jordägare i Norrland1) åligger det föret
och främst stora förpliktelser i denna riktning.
Last but not least, om alla arbetare organiserade sig och obligatoriska
arbetsaftal infördes och linge juridiskt bindande kraft, då skulle vi också fä
arbetsro. De guerillakrig, som nu föras genom ständiga strejker och lockouter,
hota att midt i allt det goda bli bägge parternas ruin.
Den emigration, som i så stor skala varit å hane från Norrland, beror
med säkerhet ej på att landet är öfverbefolkadt. Dock, innan alla nämnda
förbistrande förhållanden blifvit ordnade, kunna vi ej vänta bättre tider.
Men bli dessa förslag verklighet och skogsbruket sålunda först och främst
får fritt utveckla sig och slippa den parasit i landtbruket, som nu stjäl dess jord
och suger dess bästa kraft, då skall Norrland blifva ett annat land. Det skall
då säkert bli i sthnd att i st. f. Amerika absorliora hela landets öfversvallande
befolkning och gifva bärgning åt millioner.
Det skall då också bli en sann fröjd att se befolkningen och välmågan
växa i kapp med skogens jättar, få höra yxhugg sjunga i mognade stammar,
fä se säkra stockar dansa i forsarna ned till storstadsliknande föriidlingsverk,
fä se båtar och tåg ånga fullastade till utlandet och vända åter med mat åt
en idog och blomstrande befolkning. Då skall Sverige också vara ett rikt
land utan gråa hår för ett lmttrande jordbruk, som då också förgäfves skall
ropa på sin gamla värdighet: modernäring, längesedan glömd och ersatt af
en mångdubbelt mäktigare bärare: skogsbruket.
Kalkyler ii/ver skogsbruk och landtbruk.
Skogsbruk.
En kalmark 0111 500 liar tankes använd till skogsbruk.
Häraf besås genast. 490 har.
Till torp anslås 10 » , — häri tänkas också vägar, såg verks t om t
o. d. ingå.
Sådd af 4<.M) bar å 22 kr.................................kr. 10,780: —
Torp (inläggningar eftor 25 Ar.............................> 3,000: —
29 års ränta på ränta ä 10,780 a 1 %...................... > 22.838:—-
Skattor ä 150 kr. pr är m. r. p. r.........................> 8,250: —
Administration ä 100 kr pr år in. r. p. r..................> 5,500: —
Hjälpkulturer med räntor...................................> 2,000: —
5 års ränta å skogstorpens anläggning.................». > 648: — l^f 53,016: —
Vid 30 nr uttagas genom rensning och gallring
15 kbm. å 0: 9() kr.: 13:50 x 490 . . ...................................... 6,616: —
Återstående skuld kr. 46,400: —
20 års r. p. r. å 46,400 kr...............................kr. 55,262: —
» » skatter å 200 kr. m. r. p. r........................> 6.190: —
» administration å 100 pr år ni. r. p. r. . . . 3,100: — kr 64,552:
Kr. 110,5)52: —
’) Staten äger fiir niirvande nära nog lnllften af all Norrlands mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
