Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ovanligt fördelaktiga konjunkturer kunde åstadkomma någon större stegring
af giftermålsfrekvensen. Våra unga män stannade hemma, men de vågade
dock icke stifta familj i hemlandet. De afvaktade tydligen ännu bättre tider,
och när dessa uteblefvo, — så begynte utvandringen ånyo. Detta är väl ett
afgörande bevis för, att till och ined under de mest gynnsamma förhållanden
det ekonomiska lifvet i Sverige icke tillfredsställer den svenska ungdomens
egna anspråk. Dessa anspråk äro ingalunda låga, — det är sant, och i
många hänseenden borde de otvifvelaktigt sänkas. Men stegrade
lefnadsan-språk följa alltid den högre kulturen i spåren. Och vårt svenska folk har
hunnit en mycket hög kulturståndpunkt i våra dagar. Därom vittnar bland
annat dödlighetssiffran, som i Sverige, Norge och Danmark är lägre än
någon-städes annars i hela världen. Men skola vi icke träda tillbaka från denna
höga kulturståndpunkt, dd måste vi också laga, att värt lands ekonomiska
utveckling håller jämna steg ined den andliga odlingen.
Sveriges ekonomiska utveckling.
Man skall kanske invända, att jag själf vid många tillfällen icke
underlåtit att deltaga i mycket gynnsamma framställningar af Sveriges näringslif i
våra dagar. Jag svarar härtill: ett är att inför främmande folk, som tyvärr
än i dag äro högst okunniga om vårt land och med stöd af falska
framställningar från våra grannfolk betrakta Sverige såsom i alla afseenden
efter-blifvet, — ett är det, säger jag, att inför dessa folk, närmare och fjärmare,
sjunga ut, att Sverige tager en ärofull andel i våra dagars ekonomiska och
kulturella arbete och framför allt, att våra möjligheter i detta fall äro bättre
än do flesta andra folks, och ej minst våra grannfolks. En annan sak är
det, när vi inför oss själfva granska hvad vi uträttat och hvad som ännu
återstår att göra. Då måste vi säga oss, att så vackra framsteg många af
våra näringar än gjort under de senaste årtiondena, så är det dock många
områden, där vi ej hållit jämna steg åtminstone med de mest framåtgåcnde
folken. Och då samtidigt lefnadsanspråken stegrats hos oss hastigare än
kanske någonstädes annars, så är det nedslående resultatet det nyss funna:
att Sveriges ekonomiska utveckling i våra dagar är otillräcklig att hos oss
uppbära samma folkökning som hos samtidens öfriga kulturfolk. Detta är
den mörka sidan af saken. Den ljusa är, att vi, lyckligtvis, hafva stora
möjligheter framför oss att vinna fram till ett bättre tillstånd. Det gäller
blott att klart fatta hvad som är att göra och sedan — öfvergå till handling.
Orsakerna till vår ekonomiska svaghet.
Det kan ju skrifvas och talas i oändlighet om den saken, och jag är för
min del den förste att erkänna både min praktiska oerfarenhet och luckorna
1 mina teoretiska insikter. Jag är därför långt ifrån att göra anspråk på
att. kunna här lämna någon i minsta mån uttömmande framställning af
ofvan-ståcnde rika ämne. Men det är en brist i värt näringslif, som jag tror mig
hafva lått ögonen öppna för och efter förmåga sökt betona närhelst tillfälle
gifvits att yttra sig i dessa frågor. Och den bristen liar jag ock denna gäng
velat så starkt, som möjligt framhålla. Den är helt enkelt den, att vi i hela
värt ekonomiska lif lägga så stark vikt vid den tekniska sidan af saken, att
vi glömma den ekonomiska. Vi skaffa oss utmärkta tekniska läroanstalter.
Vi äro af natur och uppfostran världens yppersta ingeniörer. Men vi göra
oss skyldiga till stora försummelser i ekonomisk utbildning och ekonomisk
lagstiftning, och vi sörja ej ulls för att a/sättningen af våra produkter lämnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
