Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nettovinst,, som iir nödvändig för ett blomstrande naringslif. Jag skall
söka i detalj ådagalägga detta genom en hastig öfverblick af tillståndet inom
hvar och eu af våra bufvuduäringar. Vi taga naturligtvis först i betraktande
JJet svenska jordbruket.
Utan tvifvel göres mycket för det svenska jordbrukets tekniska förkofran
i vara dagar. Och resultaten framträda vackert vid landtbruksmöten och
utställningar. Men skördarna växa ej i proportion till folkmängden. Af
hvete, råg, korn och hafre skördades under förra hälften af 18i)O-talet årligen
484 kilogr. pr inb., under senare hälften af samma artionde 415 kilogr., och
under den första femårsperioden af nuvarande sekel endast 385 kilogr.
Man skall säga: detta beror ju på att värt land under denna tid mer
och mer öfvergått från en jordbruks- till en industristat. Ja väl. Men
Tyskland har väl under samma tid haft en industriell utveckling, som är
ännu kraftigare än vår: huru ställa sig förhållandena där? Svaret gifves af
följande siffror. Arliga skörden af de fyra hufvudsädena har utgjort, i
kilogram ]>r inb.:
1891—95. 1896—1900. 1901—05.
I Sverige...................... 434 415 385
1 Tyska riket.................. 397 404 405
l Tyskland, där folkmängden ökas så mycket hastigare än i vårt land
och där möjligheterna till nyodling äro så mycket mindre än hos oss, i
Tyskland har alltså jordbruket dock förmått hålla, sin produktion uppe vid
oförändrad höjd i förhållande till folkmängden. Tyskland, där hälften af
befolkningen är bosatt i städerna och mer än hälften af folkmängden lefver af
industrien, frambringar dock mera spannmål pr inb. än Sverige! Att ej tala
om potatis, hvaraf Tyskland gifver (>r>9 kilogr. pr inb. men Sverige endast 257.
Vårt jordbruks tekniska framsteg må vara än sä vackra; den kvantitativa
utvecklingen är otillräcklig för behofvet och abnormt ringa i förhållande till
de möjligheter Sverige härutinnan bjuder.
Man skall säga, att vi slagit oss på boskapsskötseln i stället. Och
kreatursstocken har säkerligen undergått en betydande förbättring under senaste
iir. Men kvantiteten af kreatursstocken håller ej heller längre jämna steg med
folkmängden. Och smörproduktionen — värt jordbruks yppersta blomma i nyare
tid, — smörproduktionon har stagnerat. Man braverar visserligen just i dessa
dagar med att tillverkningen på tio ar stigit från 25 millioner kilogram till
28 millioner. I sanning något att skryta af! Det är en hårsmån mera än
den samtida folkökningen. Och under samma tid har Danmark ökat sin
smörexport frän 45 millioner kilogram till 80 millioner.
Vår smörexport har ej blott stagnerat, den befinner sig snarast i
tillbakagång. Visserligen ej fullt i så hög grad som exportsiffrorna till England
utvisa, ty hela vår smörexport, går icke direkt till England: en allt större del
däraf går indirekt — öfver Danmark. En tid minskades detta vårt beroende
af denna onödiga mellanhand, men under senare år har det stigit igen.
Numera går återigen vid pass hälften af hela vår smörexport öfver Danmark.1
En god illustration till huru illa vi i Sverige sörja för en fördelaktig
afsält-ning af våra produkter!
Svinskötseln blomstrade starkt upp under en kort tid, men har nu åter
stagnerat. Sannolikt skulle majstullens afskaffande här vara af god nytta. —
1 Under år 1907 skSnjes i detta hänseende cn begynnande förändring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
